Tattarkravallerna
Den 18 maj 1284 undertecknades stadsprivilegiebrevet för Jönköping. Det innebar att sta´n fick tillstånd att ha två marknader/år. Igår var det alltså Jönköpings födelsedag och Jönköpings kommun anordnade en "Jönköpings historiedag".
Under kvällen var jag och lyssnade på historieforskaren Martin Ericsson, en man som är född i början av 80-talet och som djupdykt i det som går under beteckningen Tattarkravallerna men som kanske borde kallas Jönköpingskravallerna i stället. Dessa kravaller utspelade sig under högsommaren 1948 efter en tids provokationer mellan ungdomsgäng. Det är dock tydligt, enligt Ericsson, att det inte var tattarna som var upphov till kravallerna utan en socialt icke helt anpassad "vanlig svensk" som från början hade vänner även bland de så kallade tattarna. Han var däremot ofta i trätomål med en tattare. Massmedia får ta en hel del ansvar för att de piskade upp en stämning som ledde fram till rasism mot en hel grupp människor, resandefolket. Begreppet tattare kan ingen redogöra för vad det är för folk, men resandefolket är accepterat.
Politiker, den tidens socialtjänst, polisen - ja hela etablissemanget gick in i det som idag skulle kunna kallas "drevet" utan att granska vad som egentligen var grogrunden. Gemene man är förstås inte heller "oskyldig" i att ansluta sig till mobben mot en grupp av människor som redan var utsatta i samhället. En hatstämning piskades upp mot tattarna som gick till allvarliga handgripligheter runt midsommartid 1948.
Martin Ericssons berättelse pågick under cirka 1,5-2 timmar utan avbrott. Han fängslade publiken, en förtätad stämning låg i luften. Många var äldre, men även ungdomar fanns på plats för att ta del av en liten, liten bit av Jönköpings historia. Jag kunde omöjligt låta bli att fundera över hur många i publiken som kom ihåg detta och kanske t.o.m deltagit i dem.
Det är lätt att dra paralleller med händelser som utspelats under senare årtionden i vårt samhälle. Då, 1948, var det tattarna som var "de onda", senare har det varit andra grupper som upplevts som främmande och opålitliga. Helt klart är rädsla för det okända en farlig känsla som kan slå helt fel om det får grogrund. Olika folkslag har på senare tid fösts ihop i förstäderna och det har gått allmänna historier om hur "utlänningar" odlar potatis i parketten osv. Sådant som aldrig har gått att bevisa, förmodligen är det skrönor rakt igenom. Idag är det muslimer som utmålas som farliga och måste bekämpas.
En föreläsning som jag är mycket glad för att jag inte missade! Tänk så mycket min stad bjuder på, det här var en föreläsning som kommunen bjöd på. Allting kostar inte pengar, för många gånger så ursäktar sig folk med att de inte vill gå på saker och ting för att de inte har råd, eller att de vill lägga pengarna på roligare saker. Ett stort tack till Jönköpings kommun, men främst till Martin Ericsson för en intressant och lärorik kväll, en kväll jag kommer att minnas under lång tid.
Mia
Malte Liewen Stierngranat
För er som följt min blogg det senaste året minns kanske att jag berättade att jag fann en kopparpyramid ute i skogen några mil från Tranås i höstas!? Jag blev minst sagt förvånad, men även nyfiken på vad det var för en man som hade uppfört sitt eget gravmonument på det sättet. Vem var han? Var han säregen hela han? På internet finns en hel del att läsa om Malte Liewen Stierngranat som han hette. Fick på så sätt tips om att det finns en bok skriven om honom och nu har jag läst den med stor behållning.
Nog var Malte Liewen Stierngranat en mycket speciell man. Inte nog med att han byggde en pyramid till sitt sista vilorum, han köpte också en sarkofag i Österrike i vilken han skulle läggas den dag han skulle få sitt sista vilorum. Han placerade den i Stjärneborgs galleri med både lödkolv och lödtenn i för att den skulle kunna förseglas den dag det var dags.
Hans hustru sägs inte ha varit så förtjust i den här sarkofagen. Malte provlåg sin kista emellanåt när det var fest i slottet - förmodligen när han blev en aning rund under fötterna, misstänker jag... :-)
När han skulle resa med tåget till Stockholm gjorde han inte som andra människor gör, tar sig till närmaste järnvägsstation. Järnvägen gick strax utanför hans hem och han tog sig friheten att ta sig ut på spåret så tåget måste stanna och han kunde kliva på. När han åkte hem från Stockholm så drog han i nödbromsen strax efter ett tågstopp vid Frinnaryds station. Då stannade tåget strax utanför hans hem. Självklart väckte det här irritation och ilska hos framförallt SJ-folket, så till sist byggde Malte en egen station efter dialog med SJ!
Malte var en man som gillade pengar. Han såg till att leva tillsammans med kvinnor som hade gott om dem och gärna delade med sig av dem till hans olika projekt.
Han var dessutom van att få som han ville! Efter att ha läst hans bok så är jag litet förvånad över att hans namn är så okänt, för han har varit litet varstans och lämnat bomärken efter sig både i Skåne, Småland som Stockholm.
Kopparpyramiden i sig var märklig, men bakom detta verk var en mycket märklig man, blir min reflektion efter att ha tagit del av mer om hans "livsverk". Till sommaren ska jag göra ett nytt besök vid pyramiden när den är öppen för allmänheten. Det är den nämligen några timmar lördagar och söndagar under perioden juni-augusti.
Mia
Rosenlundsbankarna
Jag har bott många år i Jönköping men först i år upptäckt Rosenlundsbankarna. Två kvällar i rad har jag promenerat där och bara njutit av den vackra utsikten även om det varit disigt båda gångerna. Jag ska dit en dag eller kväll när det är klart och jag kan se vida omkring. Eftersom jag endast har cirka 10 minuters cykelväg dit så blir det säkert många besök där framöver.
Rosenlundsbankarna är ett naturreservat som ligger strax intill Vättern med en brant på 30-35 meter stup rakt ned. Området är arkeologiskt intressant... den här texten fann jag bl.a på nätet
nätet:
"Rosenlunds bankar
Rosenlunds bankar är av riksintresse för naturvård.
Beskrivning
Rosenlundsbankarna utgör en enastående lokal för studier
av isavsmältningen i landet och är därför en nyckellokal
för tolkningen av isavsmältningens förlopp i Vättersänkan.
I området pågår en aktiv stranderosion. I bankarna
finns dessutom en relativt stor koloni med backsvalor."
Jag kommer snart att återvända dit men först vill jag ha mer kunskap om området. Det är mycket härligt att vandra där! Stod länge och iakttog backsvalorna medan jag funderade över varför jag inte sett backsvalor på länge. I min barndom fanns dom i massor, men som vuxen kan jag inte riktigt minnas att jag sett sådana. Är de på utdöende eller är det så att de dras till vissa platser och håller sig inom mycket begränsade områden?
Kul när man finner sådana här skatter på så nära håll!
Mia
Rosenlunds bankar är en komplex israndbildning som har
höga geologiska värden. Mot Vättern finns en ca 35 meter
hög erosionsbrant, där bankarnas lagerföljd är synlig.
Bankarna utgör ett karaktäristiskt huvuddrag i landskapsbilden
kring södra Vättern.
Gruvan i Taberg
Ikväll skulle jag och ett gäng arbetskamrater avtacka ett par nyblivna pensionärer. Vi började kvällen med ett besök i gruvan i Taberg. Utrustade med varsin ficklampa i handen och hjälmar på huvudet gav vi oss in i berget tillsammans med en kunnig guide.
På vintern så bor det inte mindre än sex olika sorters fladdermöss där inne. Deras kroppstemperatur ligger då nära nollgränsen och de har endast 2 hjärtslag/minut. Under sommaren och under jakt och rörelse så kommer deras hjärtslag upp runt cirka 600 slag/minut fick vi oss berättat.
Från 900 e Kr och fram till modern tid så har det brutits järn och även andra metaller från gruvan i Taberg. I slutet på 1800-talet var det stor del av befolkningen även från grannkommuerna som hade sitt arbete förknippat med järnet från Tabergsgruvan. I samband med andra världskriget så återupptogs malmbrytningen igen.
Det var andra besöket jag gjorde i gruvan och det är många olika sorters metaller som nämns vid namn. Litet fastnar vid varje besök, intressant är det. Förmodligen kommer jag att göra ytterligare besök framöver. Kanske kommer jag att delta i en vandring på berget också, floran där är väldigt artrik, t.ex brunbräken som endast finns på Taberg och någonstans i Västergötland i Sverige. För övrigt växer den i de centraleuropiska bergsmassiven. Det finns mycket spännande att se och upptäcka i hembygden.
Efter gruvbesöket gav vi oss på toppen och umgicks en stund. Räkmacka, kaffe och en kaka smakade gott i trevligt sällskap. Tror att våra båda nyblivna pensionärer uppskattade kvällen.
Mia
Historia från hembygden
Jag bor i ett bostadsområde som heter Ekhagen. Vet att jag någon gång fått frågan om det kommer från att det funnits ekar här, vilket jag inte tyckte låter otroligt. Djupare än så har jag inte funderat på frågan. Idag har jag fått litet mer kött på benen, i den här frågan!
Jag har varit ute på en runda med min hand-GPS, sökte ännu en gång en cach som jag inte fann. Men det gjorde inte en mer rutinerad sökare heller så cachen har kanske försvunnit!? Hur som helst en promenad i vackert vårväder är inte fy skam heller. Platsen ligger cirka 2-3 km från mitt hem och består av ett öppet fält med en massa ekar. Fick även litet historia på köpet:
Ekhagens skog, området är känt för sina gamla, grova spärrkroniga ekrar
1693 säger sägnen att det var ungefär här som traktens bönder samlades, missnöjda med höjda skatter och dåligt betalt för sina spannmål.
Hårda tider för bönderna i Småland! Den kursiva texten är hämtad från
www.geocaching.com där jag hämtar information runt "min nya hobby".
Mia
Kungen sände sina knektar för att slå ned upproret.
knektarna var inhyrda tyska legosoldater, väl utbildade för strid. upproret slogs ned och de överlevande bönderna samt deras kapabla manliga släktingar fick som straff tjäna kronan, d v s de sändes ut i europa för att ingå i krigstrupperna.