Jonas Gardell
En halshuggen påsktupp får skildra Gardells barndom, men han reste sig och fick huvudet på plats i verkligheten. Ibland överträffar verkligheten dikten...
Som väl var så läste jag endast några minuter innan kl 21.00 ikväll i Aftonbladet att Jonas Gardell skulle berätta om sin jävliga barndom i TV ikväll. Vilken tur, för annars hade jag missat programmet. Jag brukar vägra kolla TV3 och kanaler med reklaminslag, jag blir så irriterad på dem. Dessutom är jag ingen stor TV-fantast, jag tittar på de program jag vet jag gillar, eller tror att jag gillar... och då blir det inte så mycket TV-tittande.
Men jag vet att jag tycker att Jonas Gardell är en oerhört duktig underhållare med ett stort djup i sig. Hans berättelser är blandat med stor portion humor och med så djupt allvar så armhåret (det lilla som finns) reser sig.
På sitt dramatiska sätt berättade han om mobbningen i skolan, om sina föräldrar som långt ifrån alltid fanns till för honom. Han berättade också om hur han som 13-åring blev våldtagen av en gubbe och hur det har satt djupa spår i honom.
Vad jag tyckte om reklamen som kopplats till programmet behöver jag inte ens orda om...
Mia
Jonas Gardell är jättebra, han är verkligen en sådan person som får en att skratta högt och hjärtligt, för att nästa stund känna att skrattet fastnar någonstans på vägen...
Här är en till som gillar Jonas Gardell och jag har läst det mesta han skrivit. En underbar författare. Kram Thalina
Jonas Gardell är fantastisk som person och som scenartist. Jag har sett hans shower sedan ett par decennier nu. Ingen lyckas som han få publiken att åka berg- och dalbana mellan skratt och fasa. Efter varje föreställning är man på något sätt lite klokare än innan.
Jag missade totalt detta. Kollar sällan vad 3:an skall visa, det kanske är dumt.