Freja teatergrupp
En gripande och rolig tillställning där jag som arbetat inom psykiatrin under några år sitter med en klump i magen. Vem har en störning och vem är frisk, ja, inte alltid så enkelt som vi oftast tror.
Som avslutning fick de ta emot ett pris från konungen på 20.000. Ja, har var inte personligen närvarande, men det presenterades så. Just nu kommer jag inte ihåg formuleringen varför, men det lät väldigt bra! Victoria och Daniel har tidigare sett delar ur kvällens föreställning.
Många kämpar för att finna sin plats i samhället medan andra tycks glida fram på en räkmacka. Varför det är så, ja, det kan tyckas orättvist, men ingen kan ge svaret på varför. Det verkar vara mest tur eller otur.
Mia
Soldattorp
Även idag blev det en skogspromenad med GPS i hand. En cache låg gömd vid det här soldattorpet ute i skogen. Jag satt en stund på bänken och funderade över hur soldatlivet kunde ha gestaltat sig...
Så här stod det att läsa om torpet:
Snygg vållade emellertid rotebröderna vissa problem då de var oerhört skrockfulla. Vid ett tillfälle, då det var dåligt med mat i torpet överlämnas en korg med potatis som några dagar senare slängdes ut över stenmuren då den ansågs vara förtrollad. Även de två korna och fåren ansågs vara ansatta av trolldom. En sommar låstes dom in i ladugården istället för att låta dem gå ut på bete. Detta fick till följd att landsfiskalen såg anledning att ingripa.
Flera av Snyggs föregångare har lämnat torpet för att aldrig återvända från krigets fasor. Några av krigen som soldaterna åkte till var bl.a. kriget mot Ryssland 1788-1790, Pommern 1757-1762, Danmark-Norge 1808-1809, Napoleon 1813-1814."
Torpet var öppet så jag steg in. Hall och stort rum. Jag blev inte riktigt klok på om det var ett kombinerat rum och kök, någon annan eldstad fanns inte. Det fanns ett litet utrymme som jag inte riktigt vet om det har använts som rum eller om det bara var en skrubb. Ett loft fanns också, men det var inte mycket till loft.
I morgon blir det en ny utflykt, sedan är nyttigheter som gäller... Livet kan inte bara bestå av nöjen... Jante tittar visst fram litet...
Mia
"Ett stycke in i skogen ligger soldattorp nr 550, kongl. Skaraborgs regemente, Vartofta kompani. Torpet har anor sedan 1680-talet. Det var då den förste indelte soldaten Arvid Andersson kom till Vagnhults rote. Femton soldater har bott på torpet. Efraim Snygg var den siste. Soldater skulle enligt reglerna ha familj, men Snygg hade sin syster Augusta som hushållerska. 
Grilltips efterlyses
Nu efterlyser jag grilltips. Jag vill förnya mig... ska på grillfest...
Det ska vara enkelt att ta med sig... Tar tacksamt emot tips, både grönsaker som kött... Ser fram emot alla kreativa bloggares tips!
Mia
Pinnabro
När vädret är så här läckert gäller det att ta vara på det och det gör jag verkligen i år. Idag tog jag mig en avstickare ut i naturen igen, till ett annat naturreservat och promenerade i "gammelskog". Helt ljuvligt, jag var så långt från större vägar att jag endast hörde naturens egna ljud, bl.a mycket fågelsång.
Pinnabron på bilden ovan ser litet svajig ut, tyckte i vart fall jag, men den var mycket stabil. Kändes helt OK att gå på. Vacker att titta på också...
Mia
Småländsk vår
Igår fyllde jag en liten termos med kaffe och drog ut en mil utanför sta´n till en gård Svenska Naturskyddsföreningen äger. Där satt jag helt ensam och njöt av fågelsång och all skir grönska. Superhärligt!
Alla tycktes inte njuta av livet lika mycket som jag gjorde. Figuren på bilden ovan ser mest ut att längta efter sin lilla husse eller matte. Inte kunde jag hjälpa honom, och inte verkade han så begeistrad i att bli fotograferad heller... :-) Förmodligen finns det något litet barn som har gråtit många tårar över en förlorad vän...
Mia
Njutardag
Idag har jag haft en riktig njutardag. På fm gick jag och en väninna en fem-km-slinga under trevligt samspråk, sedan fortsatte vi med litet mer samtal... :-)
Därefter var det lunchdags. I em satt jag ute och drack kaffe och läste. Njöt verkligen av dagen. Ja, hela påskhelgen har ju inbjudit till att vi stelfrusna svenskar fick njuta! Visst är det härligt!
Mia
Jonas Gardell
En halshuggen påsktupp får skildra Gardells barndom, men han reste sig och fick huvudet på plats i verkligheten. Ibland överträffar verkligheten dikten...
Som väl var så läste jag endast några minuter innan kl 21.00 ikväll i Aftonbladet att Jonas Gardell skulle berätta om sin jävliga barndom i TV ikväll. Vilken tur, för annars hade jag missat programmet. Jag brukar vägra kolla TV3 och kanaler med reklaminslag, jag blir så irriterad på dem. Dessutom är jag ingen stor TV-fantast, jag tittar på de program jag vet jag gillar, eller tror att jag gillar... och då blir det inte så mycket TV-tittande.
Men jag vet att jag tycker att Jonas Gardell är en oerhört duktig underhållare med ett stort djup i sig. Hans berättelser är blandat med stor portion humor och med så djupt allvar så armhåret (det lilla som finns) reser sig.
På sitt dramatiska sätt berättade han om mobbningen i skolan, om sina föräldrar som långt ifrån alltid fanns till för honom. Han berättade också om hur han som 13-åring blev våldtagen av en gubbe och hur det har satt djupa spår i honom.
Vad jag tyckte om reklamen som kopplats till programmet behöver jag inte ens orda om...
Mia
Påskdagen
Så här års bjuder naturen på så mycket, både det vi förväntar oss, men även en del oväntat!
Ännu en ny dag att njuta av. Lev väl!
Mia
Spillkråka
Här har en riktig skogsarbetare varit framme, det var massor av hål i tallen runt om. De övriga träden verkar ha klarat sig från skogsarbetarens framfart. Kan undra varför?
Det här "arbetet" kunde jag beskåda under en av mina geocachingrundor och den som hade gömt en cache här i närheten hade fyndigt nog valt att kalla gömman för "Woodworker". Gömmor ute i naturen är de jag gillar allra bäst.
Så här kan man läsa i informationen till geocachen: "Spillkråka
Det latinska namnet är, Dryocopus martius, betyder ungefär ”Den som träget arbetar med träd”.
Spillkråkan är vår största hackspett och synnerligen kraftfull. Den är lätt igenkänd på sin svarta dräkt. Hanen har hela hjässan röd, honan endast hjässans bakre del. Den är ca 50 cm lång, med en spännvidd på 64-68 cm. Vikten är 300 gram.
Litet sent, men bättre sent än aldrig: GLAD PÅSK till alla bloggkompisar!
Mia
Underbart
Varje dag efter arbetet har jag tagit en runda ut i naturen på en liten geocachingrunda. Det är inte burkarna i sig som är viktigast utan att se och uppleva naturens skönhet när den nu vaknar till liv igen. Blommor som blommar fullt ut, knoppar som håller på att spricka ut. Ett enda ord räcker - det är LJUVLIGT!
Mia
Minne från barndomshemmet
Vi har inte tömt barndomshemmet än, men vi tog med oss några småsaker var och en av oss i lördags. Den här klockan har funnits i mitt föräldrahem så länge jag funnits och litet till. Den inköptes förmodligen 1946 då mina föräldrar gifte sig.
Jag vet att det är vanskligt att flytta gamla klockor som gått felfritt under en massa år och mycket riktigt när jag kom hem med den igår så gick den igång under fem minuter. Lodret arbetade alldeles för snabbt och efter endast 5-10 minuter så stannade den och ville inte arbeta mer. Jag trodde den gått i pension fullständigt. Funderade på om det är lönt att lämna in den för rengöring, det påstod min Far att den aldrig har varit utsatt för under alla år.
Idag när jag kollade klockan igen, hängde upp den på väggen så tickade den igång och har nu gått någon timme. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro, ska den gå 65 år till, eller är det endast dödsryckningar den utför nu. Ska bli spännande att se om den fortfarande tickar och håller tiden i morgon bitti.
Mia
Vårpromenad
Ett så härligt väder idag. Efter sovmorgon och långfrukost så blev det en runda ute i bushen med GPS i handen. Vi lever i ett vackert landskap, skog, sjöar och så små röda stugor.
Tre funna cacher och en som jag gick bet på! Men cacherna var en bisak idag, det var vädret och att kunna flanera och njuta i lugn och ro som var målet...
Mia
Fyra arbetsdagsveckor
Nu när vi går in i påskveckan så har jag två arbetsveckor framför mig med endast fyra arbetsdagar och så ledigheten på fyra dagar i sträck. Sådant gillar jag. Härligt. Värme utlovar SMHI också, det kan bli en underbar långhelg!
Mia
Dagen idag
Idag är det 26 år min yngste son föddes. Grattis A säger jag.
Dagen idag har också inneburit att vi har varit i Kronoberg på urnsättning för min Far. Det känns som om det är det sista vi gör för honom. Egentligen så är väl sådana ceremonier mer för oss efterlevande än för den döde. En enkel högtid, barn, barnbarn med respektive som deltog.
Då detta skedde i ett litet, litet samhälle, med en stor kyrka och där samhället saknar restaurang så hade vi inte beställt mat någonstans. Vi hamnade så småningom i Älmhult där vi skulle äta. Vad jag åt ser ni här ovan. Varken speciellt gott eller nyttigt, men mätta blev vi.
Vid sådana här stunder i livet känner jag en väldig tillfredsställelse med att ha en god kontakt med både barn, syskon och syskonbarn. Våra möten blir alltid trevliga, även när stunden kommit till p.g.a sorgsen orsak.
Mia
Statistiken
Originalet av Carl Eldhs "Löparna"
Statistiken hos blogg.se har stått stilla, alltså inte fungerat, sedan några dagar tillbaka. Men nu verkar den ha kommit igång igen.
Jag har dålig koll på den, men när något är trasigt blir det hux flux intressant. Förklara det, den som kan!
Mia
Våren är här!
När jag ska söka vårtecken beger jag mig ofta hit till Brunstorps gård.
Den här helgen har många bloggare visat vårblommor på sina bloggar och jag ska inte vara sämre, jag. Jag har njutit av vårblommorna, krokusar, blå- o vitsippor, påskliljor m.m. Nu gäller det att njuta varje dag... när naturen väl börjar vakna så händer det mycket dag för dag.
Till sist får ni se några påskliljor. Jag fann betydligt fler vårtecken, men det kan bli för mycket av det goda...
Mia
Blåsippor i olika nyanser fann jag, liksom... 
...vita sippor. 
Malte Liewen Stierngranat
För er som följt min blogg det senaste året minns kanske att jag berättade att jag fann en kopparpyramid ute i skogen några mil från Tranås i höstas!? Jag blev minst sagt förvånad, men även nyfiken på vad det var för en man som hade uppfört sitt eget gravmonument på det sättet. Vem var han? Var han säregen hela han? På internet finns en hel del att läsa om Malte Liewen Stierngranat som han hette. Fick på så sätt tips om att det finns en bok skriven om honom och nu har jag läst den med stor behållning.
Nog var Malte Liewen Stierngranat en mycket speciell man. Inte nog med att han byggde en pyramid till sitt sista vilorum, han köpte också en sarkofag i Österrike i vilken han skulle läggas den dag han skulle få sitt sista vilorum. Han placerade den i Stjärneborgs galleri med både lödkolv och lödtenn i för att den skulle kunna förseglas den dag det var dags.
Hans hustru sägs inte ha varit så förtjust i den här sarkofagen. Malte provlåg sin kista emellanåt när det var fest i slottet - förmodligen när han blev en aning rund under fötterna, misstänker jag... :-)
När han skulle resa med tåget till Stockholm gjorde han inte som andra människor gör, tar sig till närmaste järnvägsstation. Järnvägen gick strax utanför hans hem och han tog sig friheten att ta sig ut på spåret så tåget måste stanna och han kunde kliva på. När han åkte hem från Stockholm så drog han i nödbromsen strax efter ett tågstopp vid Frinnaryds station. Då stannade tåget strax utanför hans hem. Självklart väckte det här irritation och ilska hos framförallt SJ-folket, så till sist byggde Malte en egen station efter dialog med SJ!
Malte var en man som gillade pengar. Han såg till att leva tillsammans med kvinnor som hade gott om dem och gärna delade med sig av dem till hans olika projekt.
Han var dessutom van att få som han ville! Efter att ha läst hans bok så är jag litet förvånad över att hans namn är så okänt, för han har varit litet varstans och lämnat bomärken efter sig både i Skåne, Småland som Stockholm.
Kopparpyramiden i sig var märklig, men bakom detta verk var en mycket märklig man, blir min reflektion efter att ha tagit del av mer om hans "livsverk". Till sommaren ska jag göra ett nytt besök vid pyramiden när den är öppen för allmänheten. Det är den nämligen några timmar lördagar och söndagar under perioden juni-augusti.
Mia
Hur dumma får folk bli?
De förnedrar sina gäster de bjuder in, en sådan regelbok skulle säga mig "du duger inte som du är, gör så här". Jag skulle definitivt vänligt, men bestämt tacka nej till en sådan inbjudan!
Mia
Helg igen
Bilden från vattenspel i Lima, Peru, hösten 2008
Veckorna rinner snabbt undan och nu är det helg igen. Vad göra av den?
Disk- och tvättmaskinerna får jobba litet, städmaskinen Mia har gått igång. Litet mat sedan ska jag vara ute i solskenet och kolla efter vårtecken. Återkommer förmodligen med något litet sådant senare idag...
Hjärtslag
Bild från Lovefilm.se
Xavier Dolan, född 1989, är en ung filmskapare och skådespelare som jag endast läst om tidigare, men ikväll såg jag och njöt av hans film Hjärtslag. Vad månde det bli av denna kille, så ung, är han på topp redan eller ska han kunna bli ännu bättre? Hur ska han kunna bli det? Jag tror aldrig jag har fascinerats så av en films upplägg och karaktär, rörelser och färger tillsammans med musiken ger en helt suverän ram till filmens innehåll. Ordet "underbarn" om honom är ingen överdrift, vilket sådana epitet oftast är.
Så till filmens handling: Marie och Francis är bästa vänner. Unga, vackra och självsäkra, Marie är heterosexuell medan Francis är gay. De glider fram i storstadslivet, bekymmerslösa som endast ungdomar kan vara. Men så blir de förälskade i samma kille, en snygg lockig kille! Givetvis frestar det på vänskapen... Till råga på allt så tycker jag att denna kille de båda är hopplöst förälskade i är en osympatisk typ som är hjärtekrossare litet överallt.
Dolan har verkligen lyckats fånga ungdomars jakt på kärlek, hur de kan bli så gott som "livegna" för någon de älskar. Så fort de bjuds in till att få vara i hans närhet så ler lyckan igen, sedan vänder lyckan lika snabbt till kärlekssorg och känslan av att inte duga. Innehållet skulle kunna kännas en aning banalt, men filmen är så skickligt gjord, blickar, minspel, färger, rörelser, musik ja filmen är helt enkelt mästerligt gjord!
Ju mer jag tänker på filmen, ju bättre betyg vill jag ge. Det får bli 4,5 av 5 möjliga.
Mia
Afghanistan
Är det inte dags att de svenska politikerna tar sitt förnuft till fånga och sluta med att sända iväg soldater, flygplan och krigsmaterial till oroshärdar. Våld föder våld, upprustning leder aldrig till fred!
Mia
Smartare än en femteklassare
TV 1:s nya frågetävling "Smartare än en femteklassare" som går på lördagskvällarna, bästa sändningstid, är ett ganska mysigt program. Ungarna är både smarta och mysiga, har en förmåga att uppträda naturligt framför TV-kamerorna. Vad nu naturligt är i detta sammanhang kan jag förstås fundera över.
Att se de tävlande (vuxna) våndas vid sin pulpet gör att även jag känner vånda ibland. Är frågan enkel för den tävlande, ser jag oftast det i kroppsspråket, likaså när det är helt kört. Men när de känner att de borde veta, kanske vet, förmodligen vet... men inte är säkra... ja, då är det intressant att se deras kroppsspråk! Hade jag befunnit mig i en sådan situation så hade jag förmodligen bett Ingvar Oldsberg att hålla tyst! Flera gånger när man ser hur den tävlande tänker så det knakar börjar Oldsberg att snacka med den tävlande eller till oss TV-tittare. Jag skulle bli irriterad om han gjorde så när jag behövde tänka så in i bomben och plocka fram något långt där inne i hjärnan. Undrar om de tävlande inte fungerar som jag, eller om de inget säger av ren artighet?
För er som inte sett programmet så finns det frågor i 11 steg. Första frågan är värd 2.000 kr, sedan 4.000 och summan höjs steg för steg. Om man når ända fram och lyckas svara rätt på samtliga 11 frågor så vinner man 250.000:- om jag minns rätt, det har ännu aldrig hänt. Frågorna är sådant som våra ungar ska lära sig under sina fem första år i skolan. Sedan vet både du och jag att mycket av den kunskapen aldrig fastnar, eller faller bort ganska fort. En del frågor är ganska så knepiga, tycker jag, som gått i skola en herrans massa år. Trots det så är jag inte smartare än en femteklassare...
Mia
Habo gråter
I Habo är det många som har sorg idag.
I tisdags, 29 mars, tog Lindas
livslåga slut. Linda som bodde i Habo har kämpat mot aggressiv cancersjukdom i nästan 1,5 år, och förlorade alltså den striden. Linda har skrivit om sin kamp för livet i sin blogg, jag är en av alla som följt den under lång tid.
Fredagen den 25 mars omkom en annan ung Habotjej, en 13-årig flicka som var tillsammans med sin familj i Idre för att koppla av och åka skidor. När hon skulle återvända till den hyrda stugan på fredagen så åkte hon rakt in i en stolpe, utanför skidanläggningen. Hon blev så illa skadad att hon senare avled på lasarettet i Mora.
Det känns så onödigt och ofattbart när så unga människor måste lämna livet. De skulle fått många år till här på vår planet, kan man tycka. Men livet blir inte alltid som man "tycker" det ska vara.
Vila i frid, ni båda kvinnor som lämnar många sorgsna hjärtan!
Mia