Inte så vackra, men goda

 

Efter en dags stillasittande funderade jag på vad jag skulle lägga händerna på. Det blev en deg som så småningom förvandlades till frallor. Nu luktar det himmelskt i mitt lilla hem.

 

Har förstås provsmakat dem, fralla med ost.... inte alls dumt!

 

Mia


Dag 2: Min första kärlek

 

Så var det dags för andra dagens tema "Min första kärlek", den var alldeles säkert till mina föräldrar, men det räknas förstås inte.

 

Jag vet inte hur man ska rangordna olika sorters kärlekar, men eftersom jag är uppvuxen på en bondgård så var min kärlek till djuren stor. Kattälskare har jag nog alltid varit och jag minns en speciell katt som kändes som "min egen", det var jag som bestämde namnet till den när den var nyfödd, Cindy fick den heta. Minns jag rätt så tog jag namnet efter någon låt jag hörde på radion.

 

Jag minns inte riktigt hur Cindy var eller hur hon såg ut, men jag minns mycket väl min sorg när hon gick bort. Om det var av ålderdom eller något annat tragiskt hände henne, minns jag inte heller. Jag var inte så gammal när det här utspelade sig. Men kärlek var det från min sida!

 

Förmodligen blir en del läsare besvikna över att ni inte fick ta del av en tårdrypande kärlekshistoria från ungdomen, men det bjuder jag inte ut till allmän beskådan... :-)

 

Mia


Dag 1: Vem är jag?

 

Idag ska jag starta "30 dagar med olika teman". Som Du ganska omgående kommer att märka så svarar jag inte på dessa frågor som Du kanske förväntar dig utifrån temat. I och för sig kan jag ju inte veta hur du tänker dig rubrikens innehåll... :-) Jag vill inte lämna ut alltför privata saker i bloggen, men ska försöka göra någon form av vinkling till alla 30 rubrikerna.

 

Dag 1: Presentera mig själv
Enligt Myers-Briggs personlighetsindikator (MBTI)så är jag en personlighetstyp benämnd ISTJ vilket kort innebär: "ISTJ-typer är ansvarskännande, samvetsgranna och punktliga människor. Med ett fast grepp om realiteterna tar de på ett grundligt och ytterst noggrant sätt hand om fakta och detaljer. De grundar alltid sina handlingar på rationell bedömning. De är inte benägna att handla impulsivt, varken privat eller på arbetet, men när de väl har gjort ett åtagande betraktar de det som bindande och arbetar då systematiskt och uthålligt för att utföra det. ISTJ-individer ställer tämligen stora krav på både sig själva och andra när det gäller ansvar, insats, ordning och struktur och har liten tolerans för slarv eller att uppgifter inte slutförs. När du verkligen känner dem kan du upptäcka att de hyser originella idéer och djup personlig övertygelse. I sociala sammanhang är de dock tysta och reserverade och ägnar sig sällan åt småprat. ISTJ-individer säger vad de tycker behöver sägas, förväntar sig att andra gör likadant och tycker generellt - både privat och på arbetet - att handlingar säger mer än ord.

 

ISTJ-personer är djupt rotade i logik och analys som baseras på reella fakta och detaljer. I kombination med deras förkärlek för struktur och stabilitet gör detta dem benägna att felbedöma eller avfärda potentiellt värdefulla bidrag från människor vars tänkande är mindre strikt logiskt och jordnära. Av detta skäl kan ISTJ-individer tjäna på att släppa på tömmarna då och då och tillåta lite "oansvarig lekfullhet" och "kreativt kaos", privat och på arbetet, för att ge chans åt nya perspektiv och insikter. Eftersom ISTJ-individer tenderar att ge intryck av att vara affärsmässiga, korta och sakliga i de flesta sammanhang då de har med andra att göra kan de också tjäna på att stärka sin medvetenhet om den medmänskliga och emotionella delen av livet, särskilt när det gäller att uttrycka känslor på ett positivt sätt. Att då och då uttrycka sin tillgivenhet eller uppskattning, och inte bara förutsätta att detta är underförstått, är en enkel övning som ofta leder till värdefull självutveckling för ISTJ-individer".

 

"Traditionsbevarare, lågmälda, allvarliga, når framgång genom noggrannhet och pålitlighet, praktiska, håller sig till fakta, realistiska och ansvarsfulla. Bestämmer genom logik vad som bör göras och arbetar stadigt för att genomföra det. Trivs med att göra det på ett ordnat och organiserat sätt i sitt arbete, hem och liv. Värdesätter traditioner och lojalitet."

 

Läs mer om det här testets personlighetstyper här.

 

Jag har gjort flera personlighetsanalyser under årens lopp, alltid intressant och jag får många aha-upplevelser. I just den ovan citerade analysen sägs det att det brukar stämma till 75 procent. En människa är ju mångbottnad och har flera sidor inom sig. Ja, jag tycker det låter realistiskt, allt stämmer inte in på mig, men det mesta.

 

I det här lilla häftet så pekas det mest på de positiva sidorna, men några "att-tänka-på"-saker presenteras också. Det är förstås bra, tar man till sig dem kan det leda till utveckling.

 

Mia


30 dagar med olika teman

Lite här och var bland bloggar på nätet cirkulerar just nu en slags "30 dagars tema-bloggande". Det går ut på att man varje dag under 30 dagar skriver inlägg med fasta ämnen. Tja, det kan jag förstås hoppa på. Gör du det också?

 

Gör gärna samma sak på din blogg! :-)

 

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

 

Mia


Underbart vacker novemberdag

Vet inte vad som hänt, jag har lagt kameran åt sidan helt, verkar det som...

 

Idag har vi haft ett underbart novemberväder! Vit fin snö ligger, strålande solsken och så 6-8 minusgrader. Mycket vackert! Det är inte riktigt så jag tänker mig november...

 

I morgon är det dessutom första advent, alla ljusstakar ska på plats... litet har jag tjuvstartat, men inte så mycket. Livet känns inte fel precis... Jag läser på nätet att både norrut som söderut är det besvärligt väder, snöyra och halkigt på vägarna. Jag hoppas vi blir förskonade den här gången.

 

Jag kan dock inte låta bli att förundras över oss människor som har så svårt att acceptera vädrets och naturens makter... Det blir kaos och missnöjet över samhället ropas ut varje gång allt inte fungerar utan anmärkning.

 

Mia


Zorn-tavla till försäljning

När dyrgripar stjäls så kan man undra hur tjuven tänker. I vart fall om de har tänkt tjäna en massa pengar på stöldgodset.

 

Om föremålet är tillräckligt värdefullt så kan de få ögonen på sig när det ställs ut till försäljning. Så har nu skett med en Zorntavla som skulle säljas på auktion i London. Det visade sig att den var stulen i Sverige!

 

Försäljningen stoppades och polisögonen riktas förstås mot försäljaren! Inte för att jag vill hjälpa tjuven, men det kan vara ett tips inför nästa auktion att inte stjäla ett alltför värdefullt och känt föremål. Det kan nämligen bli tjuvens fall!

 

Mia


Fredagskväll

Smågodis, popcorn, Hemmets Journal och ett glas rött!

 

Det är fredagskväll efter ännu en stressig vecka!

 

Mia


Snö, snö och åter snö

 

Inte är jag rustad för snö än. Först i morgon får bilen min vinterdäck... och i morgon ska det bli snöoväder om man nu ska lita på förståsigpåarna! Varför kan inte snön ta hänsyn till mig...

 

Nåja, jag får förlita mig på SJ i värsta fall och hoppas att de tar mig fram dit jag ska på ett tryggt och säkert sätt.

 

Jag hoppas innerligt att vi inte ska få en lika besvärlig vinter som vi hade i fjol....

 

Mia


Tack Herta!

 

Jag fått en award från Herta. Jag är inte så bra på sådana här saker, men ska göra vad jag kan.

 

Tillsammans med awarden kom dessa frågor:

 

* Som vinnare ska du kopiera in denna i din blogg.
* Tacka och länka till den du fick priset av.
* Skriva 7 saker om dig själv.
* Skicka vidare awarden till 7 av dina vänner.

 

1) Idag har jag ätit smidig middag, fisk o potatismos.
2) Bullbak blev det också, vad ska man annars göra i regnet?
3) Ringt en väninna, vi brukar pratas vid 1 gång/år eller vartannat!
4) Jag har bytt bil, fick den nya igår. Just nu äger jag TVÅ bilar!
5) Jag äger dessutom TVÅ cyklar.
6) Jag är inte rik, inte fattig heller!
7) Uppskattar toleranta och ödmjuka människor!

 

Det där får duga... Så funderar jag vilka jag ska sända vidare till:

 

Jag sänder vidare awarden till:
Ailas
Kerstin
Matilda
Suss
Inger Maryissa
Lissen
Per-Anders

 

Ni får awarden som en gåva, vad ni gör med den är upp till er! Jag blir inte ledsen om ni inte gör någonting! Långt ifrån alltid jag tar mig tid med sådana här gåvor. OM ni gör er besväret att sända den vidare ska jag mer än gärna läsa vad ni skrivit om er själva!

 

Mia


November, november

 

Visst lever novembervädret upp till sitt rykte!?

 

Grått, disigt, regn blandat med snöblandning... Vem blir glad av det? Inte jag!

 

Mia


Kubmaneter


Tacka vet jag våra svenska ofarliga vatten

 

I Thailands semesterparadis har kubmaneter dödat tre svenskar de senaste åren, två av dem från Jönköpingstrakten. Enligt artikeln i Aftonbladet så verkar antalet kubmaneter öka vilket givetvis är ett hot mot turisterna. Kanske t.o.m ett hot mot turismen, ett av landets stora inkomstkällor.

 

För mig känns inte Thailand lockande som badort längre! I och för sig har jag aldrig varit där på badsemester... Våra svenska brännmaneter är otrevliga varelser att träffa på i vattnet, men är trots allt som en smekning om man jämför med kubmanetens dödliga giftighet!

 

Mia


Newsmill

 

Är det fler än jag som upptäckt att Newsmill är en kreativ och intressant sajt?

 

För den som inte känner till sajten kan jag berätta att det är en svensk debattsajt, där du och jag kan debattera eller ta del av andras debatter. Trodde jag, men si så är det inte nu längre! Hos Wikipedia kan man läsa följande: "Nu ska endast ”skribenter som har privata eller professionella erfarenheter publiceras". Numer kan man köpa debattplats, för 100.000 kronor i veckan så är man garanterad att få sina alster publicerad. Ja, med den faktan om sajten så kommer jag att fortsätta besöka den, men med betydligt mer kritiska ögon.

 

Vilkas åsikter kommer fram med det priset? I vilket syfte har man förändrat sajten i den här riktningen, var det verkligen Ali Esbatis önskan att sajtens utformning skulle gå i den här riktningen? Det var nämligen efter hans kritik som den här förändringen skedde. Jag citerar: "Newsmill var en av tre nominerade till Stora journalistprisets kategori ”Årets förnyare” 2009. Motivering till nomineringen var att ”de vitaliserar opinionsjournalistiken, bjuder in publiken och fångar upp nya frågeställningar”.

 

Nomineringen kritiseras av vänsterpartisten Ali Esbati i en artikel i Aftonbladet[5]. Han menar att även om Newsmill tar in texter från olika politiska inriktningar, från höga politiker till okända skribenter, så har högljudda reaktionärer funnit sig ännu en tummelplats på nätet i Newsmill. Han beskriver Newsmill som "sensationslysten opinionsproduktion" och "en cynisk och tendentiös brutalisering av debatten".

 

Esbati uppger vidare att dagen innan nomineringen tillkännagavs hade Newsmill plockat bort artikeln ”Revolutionen mot Evolutionen”, efter avslöjande om att den var fejk. Lite senare tog man bort Björn Björkqvists angrepp på den antirasistiska tidskriften Expo. Detta har emellertid föranlett en ny policy. Nu ska endast ”skribenter som har privata eller professionella erfarenheter” publiceras."

 

Hmm... jag kan förstå hans tankar, men kan inte sympatisera med dem.

 

Mia  


Övergångsställen

 

Nu har det åter igen hänt en dödsolycka på ett övergångsställe i Jönköping!

 

Jag har många gånger ondgjort mig över regeln som gör att gångtrafikanterna känner sig trygga på övergångsställen. Att de inte ser sitt eget ansvar i trafiken utan bara ser sina rättigheter.

 

Statistiken säger tydligt att dödsolyckorna har ökat sedan reglerna ändrades till att bilisterna är skyldiga att lämna företräde för gångare. Men det glömdes bort att nämna något om att det finns ett ansvar för den som stegar ut i gatan även om det finns ett övergångsställe. Så här års är många mörkklädda och utan reflexer och de tar för givet att de syns. Så är inte fallet, inte så länge sedan jag uppmärksammade en gångare i tid pga att personen hade en liten vit hund med sig som var steget före matte eller husse!

 

Det är ingen bilist som vill köra ihjäl en gångtrafikant. Det är ingen, eller väldigt få, gångare som vill bli ihjälkörda. Alltså måste reglerna ses över! På några ställen här i sta´n finns det övergångsställen där skylten med "här-går-man" har två små lampor som blinkar när någon finns på övergångsstället. Det är mycket bra, syns bra och är ett bra hjälpmedel och räddar förmodligen liv.

 

I dagens lokaltidning så uttryckte NTF att övergångsställen bör plockas bort där det är tillåtet med hastigheten 50 km/h. Motiveringen är att om någon blir påkörd av en bil som kör med 50 km/h dör nio av tio, medan motsvarande olycka vid hastigheten 30 km/h så överlever åtta av tio. Jag tycker inte det är något bra alternativ. Blir det alltför få övergångsställen, hur ska äldre hinna över gatan då? Eller ska de gå flera km för att komma till ett övergångsställe? Jag förstår inte hur de tänker, det framgår inte i artikeln.

 

Antingen måste man göra övergångsställena mer upplysta eller att någonting, t.ex blinkande lampor, som gör att bilisten lätt kan se att här finns någon på övergångsstället. Eller att man tydligt markerar att ansvaret för att inga olyckor ska ske blir lika mellan bilist och gångtrafikant! Inte så himla svårt, trots allt. Reflexer är en billig livförsäkring! Så visst finns det enkla saker som är lätta att genomföra för att förbättra säkerheten. Ändå så går det år efter år och fler och fler dör i "onödiga" olyckor, som jag ser det.

 

Mia


Dags att tänka på julen

 

Så står vi inför helgen innan 1:a advent. Det börjar bli dags att tänka på julen. Med andra ord så har snart november månad passerat, den månad på året som jag upplever som mörkast och tristast.

 

I år infaller julafton på en fredag som förmodligen de flesta av oss redan uppmärksammat. Det innebär att det inte blir så mycket extraledigt. Vill vi ha extraledigt så kostar det oss semesterdagar och det är ju inte alla som har. Jag har fyra kvar av årets semester och funderar på om jag ska plocka ut dem mellan jul o nyår eller om jag ska spara dem.

 

Dags att ge mig i kast med dagens utmaning!

 

Mia


Vinterminne 17 november


Fotot taget januari 2010

 

Idag är det 15 år sedan det var totalt väderkaos i Småland/Västergötland. Vi som var med glömmer det aldrig.

 

Jag bodde då i Habo och arbetade i Mullsjö, resväg på cirka 1,5 mil tror jag. Brukade aldrig vara några problem. Min dåvarande sambo väckte mig och sa att idag får du inte ta bilen!!! Vadå, är han dum undrade jag... Vid koll ut genom fönstret insåg jag dock att det var så illa. Bilen stod väl inpackad i snö. Jag ställde snabbt om och planerade att ta tåget alternativt bussen.

 

Efter frukost pulsade jag fram till järnvägen... ja, det var verkligen att pulsa. Tur jag var ung och envis. Snödjupet var enormt, det gick över knäna, ibland ända upp till ljumskarna, det var med andra ord ett strongt arbete att ta sig fram till stationen... Där var det mycket folk och vi fick givetvis vänta förgäves. Både buss- och tågtrafiken stod stilla, det gick inte att ta sig fram! Nuuu började jag inse vidden av det hela.

 

Pulsade hem igen och då hade lokalradion börjat uppmana att hålla alla barn hemma, skolorna var öppna men ingen undervisning. Hela familjen fick istället planera en dag tillsammans, skottning förstås... men även gemenskap. Det blev en mysig dag. Framåt eftermiddagen gick vi fram och handlade i strålande solsken. Mycket vackert med all den vita snön... De stora gatorna började bli plogade, smågatorna dröjde...

 

Men inte fick snön ligga kvar. Om jag minns rätt så töade den bort ganska fort. Men mycket arbete blev det, många bilar som stod stilla ute på vägarna, folk blev då sittande där de fastnat. Bandtraktorer fick hjälpa hemtjänsten ut till en del hem som de var absolut tvungna att besöka. Ja, kaos är rätta ordet för den dagen i den trakt jag bodde.

 

Mia


Årets hjältemama

 

Ända sedan lokaltidningen skrev om Linda Carlgrens livsöde för gissningsvis ett halvår sedan så har jag följt hennes blogg. Linda är en ung småbarnsmamma, nygift (i år), som fick en aggressiv cancersjukdom för ett år sedan när hon väntade det yngsta barnet. Sonen förlöstes två månader innan beräknad födelse för att behandlingen av mamma Linda skulle kunna starta så snart som möjligt.

 

Idag mottar hon något som heter Årets mamapris, en tävling som tidningen Expressen utlyser varje år om jag förstår det hela rätt. Linda är, vad jag förstår, en värdig vinnare. Hennes sjukdom ger henne dåliga odds att se sina barn bli vuxna, men Linda kämpar på envist med kärlek till barnen och maken här och nu.

 

Linda är en kämpe i det dolda och förtjänar utan tvekan att uppmärksammas i sin tuffa vardag!

 

GRATTIS Linda, säger jag, en helt okänd bloggläsare och önskar dig både ett långt och bra liv även om oddsen ser dåliga ut!

 

Mia


Tyst i bloggen och toapapper

 

Inga frågade "vart tog du vägen" eftersom jag inte skrivit något i bloggen de senaste dagarna. Tack för din omtanke! Men allt väl här...

 

Jag har litet svårt för att bestämma mig om bloggen ska leva kvar eller ej, det känns som om den går litet på tomgång periodvis. Inga nya tankar, utan mycket repriser i ny förklädnad. Hur kul är det? Tempot inom arbetslivet är högt just nu och som pricken över i-et så har jag också en ganska besvärlig förkylning i kroppen som inte precis stimulerar skrivandet. Det har gjort att den här helgen har verkligen gått i vilans tecken, många timmars sängläge...

 

När jag varit sjuk och håller på att friskna till eller som nu, nästan sjuk och tid för vila, så finns det även tid för mycket tankar... mer eller mindre knasiga, måste jag säga...

 

Den här tanken slog mig idag... Under mina första levnadsår på 50- och kanske även början av 60-talet, hade vi utedass och endast tidningspapper istället för toapapper! Vem kan tänka sig det idag? Mina barn har förmodligen inte ens kunskap om att tidningspapper användes för att torka sig på toan för inte alltför länge sedan.

 

Tänk vilket utbud det idag finns på toalettpapper. Återvinnings, olika mjukheter, olika mönster och färger osv... Massor med olika motiv. Till jul finns det med tomtar o hjärtan på osv.. Vilken lyx och vilket konsumtionssamhälle vi har! Det är inte något vi konsumenter har efterfrågat - eller har vi de?

 

Det är bara att inse att jag börjar tillhöra den generation som har helt annan bakgrund än dagens unga! Ganska spännande känsla...

 

Mia


Längre och längre tid mellan död o begravning?

 

Jag upplever att det går allt längre tid mellan att någon avlider tills kroppen begravs. Om detta är en riktig iakttagelse eller ej vet jag inte, men jag tror nog så.

 

I min barndom så uppfattade jag att cirka en vecka var någons kvarlevor ovanför mark innan begravning skedde. Idag upplever jag att det är mer regel än undantag att det går tre-fyra veckor mellan döds- och begravningsdagen.

 

Vad beror detta på? Ja, om jag minns rätt så har jag läst någonstans att folk har svårt att få in tid för begravning i sina späckade kalendrar! Låter ganska horribelt, men förmodligen sant i en del fall. För de flesta av oss inbillar jag mig att anledningen är någon annan. Har prästerna fått ett tajtare arbetsschema, precis som så många andra yrkeskategorier? Är det därför det drar ut på tiden?

 

Har vi kanske påverkats av andra kulturer? Vilken i så fall? Muslimerna vet jag är noga med att begrava sina döda väldigt snabbt, inom tre dygn om jag minns rätt... Så det är i vart fall inte de som ligger bakom att vi blivit sega med att ta ett sista avsked av våra kära.

 

Mia


...och så är det vinter igen...


Riktigt så här vintrigt har vi det inte än... Bilden är från januari i år.

 

Trots att väderleksrapporten varnade för snöfall idag så ville jag inte tro att så skulle bli fallet. Men det var det och jag har endast sommardäck på bilen, det fick bli bussen och det är inte helt smidigt när jag ska ha möte en mil bort från min arbetsplats. Men allt går med litet mördande reklam som det heter...

 

På morgonen funderade jag på om det verkligen skulle bli något av det tunna lager vi hade då, misstänkte det skulle regna bort... Men icke, det snöar än. En bekant som skulle titta in till mig ikväll ringde från Göteborg, problem, han var tvungen att stanna kvar och byta till vinterdäck! Blir ingen hemresa förrän i morgon för hans del... Fler än jag som avvaktat in i det längsta, med andra ord. Jag hoppas inte vintern blir alltför långvarig för det räcker inte med snö idag utan det blåser som attan också. Inte det minsta behagligt med sådana omruskningar på min promenad hemåt...

 

Mia


Skändad

 

Idag har jag läst ut "Skändad" av Khady Koita, född och uppvuxen i Senegal, idag är hon ordförande för det europeiska nätverket för förebyggande av kvinnlig könsstympning.

 

När hon endast var sju år gammal blev hon könsstympad, bortgift med en äldre man vid tretton års ålder. Maken bodde i Frankrike och det var genom honom hon kom till Europa. Äktenskapet var påtvingat för Khadys del och blev inte lyckligt, hon började ifrågasätta hur kvinnor behandlas och framförallt könsstymnpningen i hennes egen kultur.

 

Berättelsen är intressant att ta del av, författaren är en kvinna som har upplevt kulturen och vet vad hon snackar om. Hon gör det på ett ömsint sätt trots ett intensivt fördömande av traditionen som stympar flickorna i unga år. Khady är en viljestark kvinna och kan så småningom ta ut skilsmässa och bryta upp från förhållandet. Svårare var det att få mannen att förstå att deras äktenskap verkligen var historia.

 

Idag är könsstympning förbjuden i flera afrikanska länder, bl.a Senegal, en effekt av bl.a Koitas kamp. Som sagt, ett kvinnoporträtt som jag är glad att jag kom i kontakt med.

 

Mia


Allhelgonahelgen

 

Bilden ovan, ja jag vet... När jag stod där och ville ta ett vackert foto på den ljusbelamrade kyrkogården kom jag inte ihåg hur jag kopplar bort blixten. Så resultatet blev som det blev...

 

Den här helgen har varit underbart behaglig. I fredags kväll var jag hemma hos en väninna, vi delade en flaska vin, åt räkor med tillbehör under trivsamt småsnack om ditt o datt.

 

Igår var en slappardag för mig. Jag småplockade i mitt hem, tvättade, var i simhallen och simmade 1.000 meter. Det gäller att hålla den kondition jag har vid liv. På kvällen gick jag så till en närbelägen kyrkogård. Jag har inga anhörigas gravar i närheten, men ville ändå uppleva stämningen så här på allhelgonahelgen. Vackert, nästan trolskt var det. Många människor stod vid gravar, andra silhuetter rörde sig i mörkret...

 

Så satt jag en hel del i min fåtölj och läste. Den boken jag håller på med kommer jag förmodligen att berätta om här på bloggen, när jag läst ut den.

 

Mia


Kungahuset

 

Det svenska kungahuset har varit förskonade för större skandaler. Media har säkert tagit hänsyn till dem och skyddat dem i många lägen, misstänker jag.

 

Nu verkar en sexskandal spelas upp för våra ögon, med självaste kungen som huvudrollsinnehavare! Att han var förtjust i snygga kvinnor i sin ungdom, ja det vet vi redan. Men höll han sig inte på mattan efter att han "fått" sin Silvia till hustru!?

 

Hur som helst, otrohet, kränkningar mot varandra eller vad nu äkta makar kan bruka mot varandra tycker jag är familjens ensak. Inom lagens ram, vill säga. Men i vissa fall så kanske det även finns ett intresse för allmänheten. Hur det än är så är kungahusets uppgift att representera Sverige på bästa sätt ut mot omvärlden - betalningen är ju det rikliga skattefinanserade underhållet de får årligen! Med tanke på det, så borde vi kunna kräva att de uppför sig någorlunda hyfsat och förtroendeingivande.

 

Historiskt sett så vet vi att svenska kungar har haft älskarinnor och att det även funnits homosexuella kungar. Homosexualitet har ju ansetts som brottsligt förr, som väl är så är den synen förändrad idag. Bl.a Gustav V påstås ha haft homosexuella relataioner, Karl XII är också "anklagad" för homo-förlustelse...

 

Med facit i hand så kan jag förstå varför vår nuvarande kung var den siste till att fördöma Jonas, f.d fästman till prinsessan Madeleine, när det kom fram att han haft sex-kul tillsammans med en norska! Att fördöma Jonas, måste ha känts som att kasta skit på sig själv i det läget, för kung Carl Gustaf!

 

Trots allt så kanske det är kungens samröre med kriminella det som mest borde fördömas, precis som Lena Melin skriver i dagens Aftonbladet. Vad tycker du att vi kan kräva av kungahuset?

 

Mia


My Webwill

 

Vad händer med min blogg och andra aktiviteter på nätet efter min död? Ja, det har både jag och flera med mig funderat över ibland. Ibland har jag läst om hur svårt det är för anhöriga att avsluta konton efter en kär anhörig som gått bort. Om de inte vet inloggningsuppgifterna, förstås.

 

Nu verkar det som om någon har kommit på att det här går nog att tjäna pengar på. Det som allt annat.... En betaltjänst, en ringa kostnad i och för sig, men med så mycket folk på nätet så kan det förmodligen ge stora vinster i längden, tror jag.

 

Här kan du läsa om tjänsten "My Webwill. Jag tycker att det låter som en seriös sajt, så nu är det bara att börja fundera över hur jag vill ha det på nätet, den dag jag inte finns med bland jordens befolkning. Bl.a den här informationen finns att ta del av: "När My Webwill blir informerad om din bortgång, via SPAR (Statens personadressregister), låser vi upp din krypterade information och utför dina önskemål. På så sätt kan du välja hur du vill bli ihågkommen på nätet och du underlättar för dina anhöriga." Det finns än mer information på sajten, så det är bara att läsa och fundera...

 

Mia


Energitjuvar

 

Både jag och flera med mig använder ordet energitjuvar om personer som tar mer energi än de ger i alla sorters relationer. Jag har mött personer som över huvud taget inte förstår vad som menas med att det finns människor som är energitjuvar, men de allra flesta får en aha-upplevelse.

 

Här finns en intressant artikel om fenomenet energitjuvar på arbetsplatser. I artikeln sägs det att det kan vara så många som var 16:e person på en arbetsplats kan vara påverkad av en energitjuv!

 

Vi får bege oss till våra arbetsplatser idag och se oss omkring och fundera om just du och jag påverkas negativt av någon energitjuv... Eller, varför inte, fundera över om jag själv är en sådan...

 

Bara genom att bli medveten om och kunna sätta ord på saker och ting kan göra att man mår bättre, att man får mer kontroll på sina egna känslor.

 

Till sist önskar jag er alla en behaglig dag där du endast möter människor som ger dig energi! Önsketänkande, måhända... men i alla fall...

 

Mia


Semesterresor endast under skollov?

 

Jag läser med ett leende på läpparna att Lärarnas Riksförbund är ute i hetluften... De tycker att föräldrarna är respektlösa om barnen tas med på en semesterresa under terminerna!

 

Den här frågan kom upp en gång i mina barns skola och det var inte poppis hos mig. Jag yttrade en kommentar i stil med "det finns många som arbetar både jul- och nyårshelger, då är det svårt att få semester för många. Ska inte vi kunna få resa bort med barnen vid en annan tidpunkt på året då?" Tänk mitt inlägg tog död på diskussionen och sedan kom den aldrig åter upp så länge mina barn gick i skolan.

 

Det som kanske är än mer intressant är att våra barn reste aldrig på semester under terminerna under hela skoltiden! Men jag tyckte att läraren som tog upp detta mästrade oss föräldrar, det finns ju många människor som arbetar när alla andra är lediga...

 

Mia