miatankar

Under långfredagen köpte jag en hand-GPS, en Garmin Oregon 300 blev det. Ända sedan jag gick vilse i skogen en helg i vintras har jag bestämt att jag ska köpa, men inte haft någon större brådska. Jag har kollat runt, men väntat då jag vill komma igång med geocachingen när jag väl köpt den. Och då hoppades jag på bättre väder. Ett mer lämpligt tillfälle än den här påskhelgen kan jag inte tänka mig.

Men det var inte så himla enkelt som att bara ladda batterierna och ge mig ut för att leta olika cachar. Som alltid så ska något strula, jag hade svårt att få min GPS compatibel med sidan där de som söker cachar kan hämta hem casharnas (gömmornas) placeringar.

När jag väl knäckt den nöten så var det bara att ge mig ut och fann platsen där en gömma finns, men jag fann inte cashen! De är gömda men med ledtrådar ska man kunna finna dem. Har jag fel på mitt tänkande? Lyckades inte knäcka nöten trots att den var klassad med svårighetsgrad 1,5 på en femgradig skala. Men att jag var på rätt plats är jag övertygad om, min GPS "sa" det gång på gång... :-)

Försök nr två misslyckades totalt, jag fann inte den plats jag sökte. I efterhand så tror jag att jag vet varför. Jag kalibrerade inte GPS:en, det ska man göra varje gång man bytt batterier, förflyttat den "stora" avstånd eller om den upplevt temperaturförändringar på över 11 grader C. Jag tycker inte jag förflyttade mig så himla långt, men några km åtminstone och det kanske räcker för att riktningen inte stämmer överens med verkligheten. Måste utforskas en annan dag! Den gömman jag missade är klassad med en 1:a, alltså bland de allra lättaste att finna! Ingen större framgång under min första geocach-dag, men skam den som ger sig. Snart är jag på jakt igen. Men inte idag. Solen har svikit oss smålänningar så det är läge att lägga energin på något annat.

Mia