Fenomenet Ingmar Bergman
Ingmar Bergman är död. En stor man inom film- o teatervärlden, så långt är
alla överens, tror jag...
Ingmar Bergman var dock en man som jag inte riktigt får ihop till en helhet!
Det är kanske det som fascinerar människor. De allra flesta teater- eller
filmstyckena han har producerat har jag svårt att förstå. De är alldeles för
mörka och för dystra, verkar ta livet och sig själv på ett mycket stort
allvar, frågan är om det finns verklighetsperspektiv i hans djupaste
funderingar? För mig tycks det som om han skildrar högborgerlig miljö där
människorna lider av stor tomhetskänsla, att de inte uppfattar något i livet
som positivt eller finner något som betyder något för dem? I och för sig,
det är kanske detta han önskar förmedla!!??
Förmodligen är det inte tänkt att miljön ska vara igenkännbar för
"barn från arbetar- eller jordbrukshem"! Kanske därför jag har svårt att
föstå....
Jag har funderat vidare över varför omvärlden tycks förföras av hans verk.
Är de mer djupsinnade än vi nordbor, eftersom de verkar förstå hans verk så
mycket bättre än vi själva? Eller är det vackra bilder med vackra blonda
människor med ett sjungande språk som förför? Ja, inte vet jag... Det är
högborgerligt svenskt familjeliv i snygg internationellt tilltalande
förpackning han presenterar och omvärlden förförs...
Hur som helst, Ingmar Bergman var en man med gott självförtroende, var
tillräckligt världsvan för att samla ihop pengar till projekt och att locka
till sig bra skådisar. Hade näsa för att lyfta fram unga lovande
skådespelare, fick kvinnliga skådespelare att göra känslomässiga roller så
bra att det förvånade dem själva. Det är ett mästerverk! Utan tvekan hade han förmåga att skriva roller för kvinnor, där de uttryckte det kvinnliga känslolivet när det var som mest kaotiskt. Det är förmodligen där Bergman hade sin allra största storhet!
I och med att den här mannen känns så dubbelbottnad för mig har jag läst en del
bloggar med funderingar runt hans person, bl.a bloggaren Inga Magnussons tankar runt fenomenet Ingmar Bergman. Hon verkar inte heller riktigt få ihop hans tänkande till en helhet. Hennes funderingar går, som så ofta om någon uttrycker sig eller tänker annorlunda, till att Bergman kanske hade ett känslomässigt eller socialt funktionshinder! En intressant tanke i sig, även om jag inte tycker att detta har den minsta betydelse när det gäller bedömningen av hans livsgärning. För mig kvarstår frågan- vad var det som fascinerade i Bergmans, för många oförståeliga, djupa och dystra tankar runt existensiella frågor!!??
Mia
alla överens, tror jag...
Ingmar Bergman var dock en man som jag inte riktigt får ihop till en helhet!
Det är kanske det som fascinerar människor. De allra flesta teater- eller
filmstyckena han har producerat har jag svårt att förstå. De är alldeles för
mörka och för dystra, verkar ta livet och sig själv på ett mycket stort
allvar, frågan är om det finns verklighetsperspektiv i hans djupaste
funderingar? För mig tycks det som om han skildrar högborgerlig miljö där
människorna lider av stor tomhetskänsla, att de inte uppfattar något i livet
som positivt eller finner något som betyder något för dem? I och för sig,
det är kanske detta han önskar förmedla!!??
Förmodligen är det inte tänkt att miljön ska vara igenkännbar för
"barn från arbetar- eller jordbrukshem"! Kanske därför jag har svårt att
föstå....
Jag har funderat vidare över varför omvärlden tycks förföras av hans verk.
Är de mer djupsinnade än vi nordbor, eftersom de verkar förstå hans verk så
mycket bättre än vi själva? Eller är det vackra bilder med vackra blonda
människor med ett sjungande språk som förför? Ja, inte vet jag... Det är
högborgerligt svenskt familjeliv i snygg internationellt tilltalande
förpackning han presenterar och omvärlden förförs...
Hur som helst, Ingmar Bergman var en man med gott självförtroende, var
tillräckligt världsvan för att samla ihop pengar till projekt och att locka
till sig bra skådisar. Hade näsa för att lyfta fram unga lovande
skådespelare, fick kvinnliga skådespelare att göra känslomässiga roller så
bra att det förvånade dem själva. Det är ett mästerverk! Utan tvekan hade han förmåga att skriva roller för kvinnor, där de uttryckte det kvinnliga känslolivet när det var som mest kaotiskt. Det är förmodligen där Bergman hade sin allra största storhet!
I och med att den här mannen känns så dubbelbottnad för mig har jag läst en del
bloggar med funderingar runt hans person, bl.a bloggaren Inga Magnussons tankar runt fenomenet Ingmar Bergman. Hon verkar inte heller riktigt få ihop hans tänkande till en helhet. Hennes funderingar går, som så ofta om någon uttrycker sig eller tänker annorlunda, till att Bergman kanske hade ett känslomässigt eller socialt funktionshinder! En intressant tanke i sig, även om jag inte tycker att detta har den minsta betydelse när det gäller bedömningen av hans livsgärning. För mig kvarstår frågan- vad var det som fascinerade i Bergmans, för många oförståeliga, djupa och dystra tankar runt existensiella frågor!!??
Mia
Och regnet det bara öser ned...
Njaeee, riktigt så illa är det inte i Jönköping med omnejd. Men näst intill.
Att det är det mänskliga sättet att leva i i-världen som är orsaken bakom våra klimatförändringar finns det fortfarande olika uppfattningar om. Om man betänker hur mycket avgaser, utsläpp, giftiga kemikalier osv vi omger oss med och har omgett oss med under de senaste 100-150 åren så är det förstås inte orimligt. Tänker man sedan efter att människor levt i flera tusen år på vår planet och hur de levt så är det utan tvekan vi nutidsmänniskor som är de stora miljöbovarna.
Framförallt Skåne och England, har drabbats hårt av regnet, en kvinna har t.o.m drunknat i Helsingborgstrakten under ett regnoväder i sommar. Det här bådar inte gott inför framtiden.
Nu ska jag strax ge mig i kast med den tredje arbetsdagen efter semestern. Jag kan inte påstå att starten har gått som en dans, det är mer att jag segar igång sakta men säkert... :-)
/Mia
Att det är det mänskliga sättet att leva i i-världen som är orsaken bakom våra klimatförändringar finns det fortfarande olika uppfattningar om. Om man betänker hur mycket avgaser, utsläpp, giftiga kemikalier osv vi omger oss med och har omgett oss med under de senaste 100-150 åren så är det förstås inte orimligt. Tänker man sedan efter att människor levt i flera tusen år på vår planet och hur de levt så är det utan tvekan vi nutidsmänniskor som är de stora miljöbovarna.
Framförallt Skåne och England, har drabbats hårt av regnet, en kvinna har t.o.m drunknat i Helsingborgstrakten under ett regnoväder i sommar. Det här bådar inte gott inför framtiden.
Nu ska jag strax ge mig i kast med den tredje arbetsdagen efter semestern. Jag kan inte påstå att starten har gått som en dans, det är mer att jag segar igång sakta men säkert... :-)
/Mia
I väntan på nästa oväder
Idag har jag gjort litet nytta i lägenheten, börjar bli i grevens tid om det ska bli gjort innan semestern är slut.
Dessutom har jag uppdaterat min hemsida. Det har jag inte gjort på nästan ett helt år så det var verkligen på tiden! Är det så att bloggarna tar över de privata hemsidorna? Jag har försökt att hålla liv i båda, men jag medger att det numera inte känns lika lockande med hemsidan som för några år sedan. Plockat bort en del länkar, ska nog plocka bort några till och kanske göra litet nya sidor.
Tvättat, strukit, handlat - med andra ord laddat inför arbetsåret som börjar i morgon! Det är bara att ta tjuren i hornen och ge sig in i det... Trots allt trivs jag bra med mitt arbete, men det går förstås inte att jämföra med att ha semester. Arbetslös däremot vill jag inte vara! Sådan erfarenhet har jag också, även om det är många år sedan nu.
Och så påstår en del olyckskorpar att regnväder är på väg mot oss smålänningar! Inget kul...
Mia
Dessutom har jag uppdaterat min hemsida. Det har jag inte gjort på nästan ett helt år så det var verkligen på tiden! Är det så att bloggarna tar över de privata hemsidorna? Jag har försökt att hålla liv i båda, men jag medger att det numera inte känns lika lockande med hemsidan som för några år sedan. Plockat bort en del länkar, ska nog plocka bort några till och kanske göra litet nya sidor.
Tvättat, strukit, handlat - med andra ord laddat inför arbetsåret som börjar i morgon! Det är bara att ta tjuren i hornen och ge sig in i det... Trots allt trivs jag bra med mitt arbete, men det går förstås inte att jämföra med att ha semester. Arbetslös däremot vill jag inte vara! Sådan erfarenhet har jag också, även om det är många år sedan nu.
Och så påstår en del olyckskorpar att regnväder är på väg mot oss smålänningar! Inget kul...
Mia
Helge Fossmo vigd
Hur i helsike kan en normalt begåvad kvinna VÅGA gifta sig med Helge Fossmo? Det är ju ingen hemlighet att den mannen sitter inne på livstid efter att ha mördat sin tidigare hustru, förmodligen båda två!
Det här med kvinnors starka dragning till grovt kriminella män kan jag inte förstå! Sådana män skrämmer mig... jag skulle springa lång väg om nu nämnde Fossmo kom på tanken att fria till mig... :-)
Mia
Det här med kvinnors starka dragning till grovt kriminella män kan jag inte förstå! Sådana män skrämmer mig... jag skulle springa lång väg om nu nämnde Fossmo kom på tanken att fria till mig... :-)
Mia
På resande fot
Igår och idag har jag och äldste sonen varit på resande fot. Vi hälsade på dels min far som bor i södra Småland och även min bror och hans familj som bor i södra Skåne. Jag älskar havet, och när jag nu var så nära det så ville jag förstås göra ett besök där. Så här skimrande var havet i Skurups kommun....
Visst är det härligt!? Både jag och min bror var i och badade, trots att det inte fanns så mycket folk varken i havet eller på stranden. Dock fler än vad det verkar på bilden. Medvetet försökte jag undvika att få med för många människor. Det var så varmt och behagligt i vattnet att jag badade två gånger innan jag motvilligt följde med min bror hem för att få äta litet middag.
I morgon är sista semesterdagen för den här gången... och vackert väder är utlovat vad jag förstår. Återstår att se vad jag kan tänkas hitta på.
Mia
Visst är det härligt!? Både jag och min bror var i och badade, trots att det inte fanns så mycket folk varken i havet eller på stranden. Dock fler än vad det verkar på bilden. Medvetet försökte jag undvika att få med för många människor. Det var så varmt och behagligt i vattnet att jag badade två gånger innan jag motvilligt följde med min bror hem för att få äta litet middag.
I morgon är sista semesterdagen för den här gången... och vackert väder är utlovat vad jag förstår. Återstår att se vad jag kan tänkas hitta på.
Mia
En sommarhälsning
Min semester börjar lida mot sitt slut, jag börjar arbeta på måndag igen. Känns inget bra, känns mer segt för varje år som går. Med ålderns rätt!!??
Bilden är från Rosariet i Jönköping.
Mia
En bok för alla
1976 började kvalitetsböcker som gick under samlingsnamnet "En bok för alla" ges ut. Det som var speciellt med dessa böcker var att de var billiga att köpa, statligt stöd gavs till utgivningen. Syftet med att ge ut dessa billiga pocketböcker var att göra skönlitteratur tillgänglig för en bred allmänhet och att människor som aldrig eller sällan tog i en bok skulle bli nyfikna på litteraturen. Detta visade sig bli en succé, böcker såldes över förväntan. En bok för alla gav ut såväl vuxen- som barnböcker.
Den 20 juni 2007 meddelar så regeringen att fr.o.m 2008 så kommer inga statliga bidrag att ges till utgivningen av "En bok för alla". Redan i höstas förvarnade regeringen om att stödet till vuxenlitteratur kommer att tas bort - men när väl beslutet presenterades så gällde det såväl produktionen av både vuxen- som barnlitteratur.
Det här tycker jag är mycket olyckligt. Precis som under 1970-talet finns det idag människor som aldrig besöker bibliotek, aldrig läser en bok och som även har mycket dålig ekonomi. Jag tror att nedläggningen för en bok för alla innebär att allt färre kommer att upptäcka nöjet av att läsa en bra skönlitterär bok. Under åren som gått har jag köpt massor av "En bok för alla", några har jag kvar andra har jag lämnat vidare till vänner. Idag har jag sådan ekonomi och sådant läsintresse att det inte har någon betydelse för mig personligen. Jag är en flitig biblioteksbesökare. Men som sagt, det finns många andra som säkert skulle stifta bekantskap med någon billig bok som de hux flux får framför näsan!
Blir nästa drag att ta ut avgift för bibliotekslån? Låt detta aldrig hända!
Mia
Gravfält från Forntiden
Av mitt besök på historiska museet väcktes min nyfikenhet på en del platser
det hänvisades till i forntidsutställningen. Jag har nära till Falbygden där
det finns mycket fornminnen bevarade och igår söndag for jag och en väninna
iväg för att kolla in både Rössberga och Ekornavallens gravområden.
I Rössberga finns en enda grav, en s.k gånggrift som
användes för att begrava människor under yngre stenåldern. Det som nämns som
märkligt är att graven användes under 800 år, men att det endast verkar vara två från varje generation som lades i den här graven. Platsen är högt belägen med mycket vacker utsikt.
Då vi inte hittade fram till platsen direkt så stannade jag vid en gård för att
fråga efter vägen. En äldre gentleman jag träffade berättade vägen för mig,
skrattade och la till: "Trots att jag bor så nära har jag aldrig varit där"!
Jag trodde i min enfald att platsen låg undangömd i skogen, men icke. Väl
skyltat när jag väl kom riktigt nära och graven ligger väl synlig från
vägen. Det är bara att konstatera, än en gång, sevärdheter man har riktigt
nära - ja de blir väldigt ofta inte besökta. Andra reser många mil för att
titta på just deras sevärdhet!
Min väninna och jag hade trevligt och bestämde oss för att även leta upp
Ekornavallens gravfält när vi ändå var i dessa trakter.
Girommen i förgrunden och litet snett upp till vänster på kullen syns ett s.k röse
På Ekornavallen finns flera olika stensättningar. Bl.a domarringar, bautastenar som gånggrifter. Gravarna
är mellan 4.000 och 5.000 år gamla. På en skylt vid fältet kunde man läsa att de olika "Monumenten var
avsedda för en släkt och kan innehålla resterna av mer än hundra gravsatta
människor".
Girommen är den mest kända gånggriften på fältet. Namnet Girommen tros
betyda jätteugnen. På en skylt i närheten av Girommen kan man läsa att "Förr
i världen trodde man att jättekäringen från Brunnhemsberget lagade sin mat
här.
En gånggrift har en gravkammare och en gång. Gången är alltid riktad åt
öster mot den uppåtgående solen. Som byggnadsmaterial till väggar och tak
använde man stora stenhällar som kan väga 15 ton eller mer."
Dagen igår blev mycket intressant och förgylldes förstås att jag och min
väninna hann fundera och diskutera en hel del ämnesområden.
Mia
det hänvisades till i forntidsutställningen. Jag har nära till Falbygden där
det finns mycket fornminnen bevarade och igår söndag for jag och en väninna
iväg för att kolla in både Rössberga och Ekornavallens gravområden.
I Rössberga finns en enda grav, en s.k gånggrift som
användes för att begrava människor under yngre stenåldern. Det som nämns som
märkligt är att graven användes under 800 år, men att det endast verkar vara två från varje generation som lades i den här graven. Platsen är högt belägen med mycket vacker utsikt.
Då vi inte hittade fram till platsen direkt så stannade jag vid en gård för att
fråga efter vägen. En äldre gentleman jag träffade berättade vägen för mig,
skrattade och la till: "Trots att jag bor så nära har jag aldrig varit där"!
Jag trodde i min enfald att platsen låg undangömd i skogen, men icke. Väl
skyltat när jag väl kom riktigt nära och graven ligger väl synlig från
vägen. Det är bara att konstatera, än en gång, sevärdheter man har riktigt
nära - ja de blir väldigt ofta inte besökta. Andra reser många mil för att
titta på just deras sevärdhet!
Min väninna och jag hade trevligt och bestämde oss för att även leta upp
Ekornavallens gravfält när vi ändå var i dessa trakter.
Girommen i förgrunden och litet snett upp till vänster på kullen syns ett s.k röse
På Ekornavallen finns flera olika stensättningar. Bl.a domarringar, bautastenar som gånggrifter. Gravarna
är mellan 4.000 och 5.000 år gamla. På en skylt vid fältet kunde man läsa att de olika "Monumenten var
avsedda för en släkt och kan innehålla resterna av mer än hundra gravsatta
människor".
Girommen är den mest kända gånggriften på fältet. Namnet Girommen tros
betyda jätteugnen. På en skylt i närheten av Girommen kan man läsa att "Förr
i världen trodde man att jättekäringen från Brunnhemsberget lagade sin mat
här.
En gånggrift har en gravkammare och en gång. Gången är alltid riktad åt
öster mot den uppåtgående solen. Som byggnadsmaterial till väggar och tak
använde man stora stenhällar som kan väga 15 ton eller mer."
Dagen igår blev mycket intressant och förgylldes förstås att jag och min
väninna hann fundera och diskutera en hel del ämnesområden.
Mia
Bloggkartan
Historiska museet
Under min minisemester i Stockholm som jag tidigare nämnt besökte jag bl.a
Historiska museet. Ett mycket intressant besök. Jag hann ta del av både utställningen om Vikingatiden som av utställningen om Forntiden. En stunds kaffepaus behövdes dock däremellan.
Jag och min kompis började med utställningen från Vikingatiden och där fanns förstås både verktyg, kläder, försök till uppbyggnad av en vikingaby och ett dito skepp. Många olika runstenar visades också.
Från vänster till höger så kan vi se en mansdräkt; en finare kvinnodräkt samt en enklare kvinnodräkt från Vikingatiden.
Ute på gården så kunde besökaren få delta i arkeologisk utgrävning och även baka som man gjorde på vikingatiden eller t.o.m tillverka en glaspärla á la vikingatid. Vikingtiden var så mycket mer än strider i främmande länder?
Forntidsutställningen var också mycket intressant. Där kunde man se hur nutidsmänniskan försökt bygga upp hur en människa såg ut på den tiden utifrån skelett från skallar som hittats. Där fanns berättande texter som var värdefull information för den besökande. En hel del skelettdelar fanns till beskådan, klädesplagg samt även försök att skapa berättelser om hur enskilda människor levde och verkade.
Historiska museet är en plats jag gärna återvänder till. Min spontana reaktion blev (som vanligt) att jag måste fylla på med mer kunskap om dessa tidsepoker och sedan återvända för att upptäcka andra saker.
Historiska museet. Ett mycket intressant besök. Jag hann ta del av både utställningen om Vikingatiden som av utställningen om Forntiden. En stunds kaffepaus behövdes dock däremellan.
Jag och min kompis började med utställningen från Vikingatiden och där fanns förstås både verktyg, kläder, försök till uppbyggnad av en vikingaby och ett dito skepp. Många olika runstenar visades också.
Från vänster till höger så kan vi se en mansdräkt; en finare kvinnodräkt samt en enklare kvinnodräkt från Vikingatiden.
Ute på gården så kunde besökaren få delta i arkeologisk utgrävning och även baka som man gjorde på vikingatiden eller t.o.m tillverka en glaspärla á la vikingatid. Vikingtiden var så mycket mer än strider i främmande länder?
Forntidsutställningen var också mycket intressant. Där kunde man se hur nutidsmänniskan försökt bygga upp hur en människa såg ut på den tiden utifrån skelett från skallar som hittats. Där fanns berättande texter som var värdefull information för den besökande. En hel del skelettdelar fanns till beskådan, klädesplagg samt även försök att skapa berättelser om hur enskilda människor levde och verkade.
Historiska museet är en plats jag gärna återvänder till. Min spontana reaktion blev (som vanligt) att jag måste fylla på med mer kunskap om dessa tidsepoker och sedan återvända för att upptäcka andra saker.
Kungahuset otidsenligt
I dagarna ska vår kronprinsessa fylla 30 år med pompa och ståt. I artiklar och även radions P1 så får man information om att hon är den första kronprinsessa som förmodligen gifter sig med en man av folket. Detta benämns som modernt... Varför är det mer uppseendeväckande än när kronprinsar gifter sig med kvinnor av folket - att män gör så är relativt vanligt!
Dessutom det jag tycker är bedrövligt och otidsenligt i allra högsta grad är att hennes fästman sedan fem år tillbaka inte ens är välkommen på hennes 30-årsdag, alltså när den firas tillsammans med familjen! Det rimmar dåligt med kungens valspråk.
Mia
Dessutom det jag tycker är bedrövligt och otidsenligt i allra högsta grad är att hennes fästman sedan fem år tillbaka inte ens är välkommen på hennes 30-årsdag, alltså när den firas tillsammans med familjen! Det rimmar dåligt med kungens valspråk.
Mia
Smedbyn
Trots att vädret inte är det bästa under semestern så är det viktigt att man försöker hitta på saker i alla fall, tycker jag. Det känns motigt, mycket motigt ibland, men desto skönare om jag väl genomför mina tankar.
Idag styrde jag kosan till Smedbyn, i Huskvarna. Smedbyn är en liten "by" centralt i Huskvarna där hantverkare och konstnärer håller till. Flera ateljéer där man kan få se konstnärerna måla eller bara flanera runt och titta på allehanda hantverk. Den som vill får förstås även öppna plånboken och köpa med sig något hem.
Idag hade jag planer även att vandra Pustaleden, kom iväg men det dröjde förstås inte länge förrän regnet öste ned och även åskan mullrade. Det var bara att återvända till bilen och inse att svensk sommar kan vi aldrig lita på!
Mia
Sommarläsning
Den här semestern går i regnets tecken och jag har läst en hel del litteratur. De båda jag läst nu senast är "Oäktingen av Elham Shahripour och Råttornas vinter av Erik Eriksson.
Oäktingen handlar om en iransk flicka som föddes som "oäkting", växte upp under fattiga förhållanden och hennes "resa" för att finna kärleken som ung vuxen. Boken bjuder på insyn i deras kulturella tänkande vad gäller man o kvinna, kvinnans utsatthet osv.
Författarinnan är född i Iran 1971, kom till Sverige 1992 och började skriva
på svenska redan året därpå. Hon heter Elham Shahripour.
Råttornas vinter är en berättelse om den undre världen under Stockholms
gator där de utslagna bor. Prostitution, droger och våld. Det låter tungt
och visst är ämnet så, men också en intressant skildring. Författaren heter Erik Eriksson.
När boken var nyutgiven i slutet av 80-talet skrev Carlgöran Holm i
Värmlands Folkblad:
",,,en skakande socialrealistisk roman om dagens storstadsslum och en roman
om ömhetens och närhetens möjligheter och nödvändighet i en oerhört brutal
miljö."
Båda böckerna har känts intressanta, lättlästa och som jag gärna rekommenderar till andra läsglada.
Mia
Stockholm i skymningen
Jag har haft en liten minisemester i Sveriges huvudstad. Det är alltid lika trevligt. Den första kvällen så strosade jag utmed Strandvägen och även ute på Djurgården tillsammans med en kompis och så kameran i hand, förstås.
Mera kommer om mitt besök i vår helt underbara huvudstad. Men det blir en annan dag.
Mia
Tjänsteföretag passar sjuka barn
Ett märkligt förslag har framförts av alliansen - att tjänsteföretag skulle få del av vab-dagarna (vab = vård av barn).
Alla som har eller har haft små barn är säkert medvetna om att det är när de är sjuka som de är allra mest ömhets- och trygghetssökande. Med det menar jag att det är superviktigt att det sjuka barnet har personer runt sig som de litar på, känner väl och känner sig trygga tillsammans med. Hur ska ett litet barn kunna känna trygghet med en vilt främmande människa!? Alliansen brukar uttala sig om att "värna familjen"! Det här tycker jag ger helt andra signaler, alltså att föräldrar kan bytas ut mot precis vem som helst när barnet är som mest "litet". Ingen inskolning hinner ske! Hur är det tänkt i så fall? När barn ska börja vistas på dagis sker en inskolning sakta men säkert så att barnet ska lära känna sin nya miljö och människorna där!
Vad ska de här personerna ha för utbildning? Ska kravet vara att de är eller varit småbarnsföräldrar själva? Att de har genomgått någon form av sjukvårdsutbildning så att de kan bedöma när barnet behöver sjukvård, ifall akut försämring sker! Eller ska föräldrarna kontaktas i så fall?
Dessutom, hur ska de som tar den här sortens tjänster kontrolleras? Jag tänker på ärlighet, och att inte udda personer söker sig till de här tjänsterna. Vi vet idag att just arbete med barn, såväl löne- som ideelt arbete, har dragit till sig personer som dras till barn på ett sådant sätt som inte är önskvärt. Jag tänker på de som på ett eller annat sätt utnyttjar barn sexuellt.
En annan aspekt är att "föräldradagarna" förs över till enskilda företagare!
Vad jag förstår så gynnar det här förslaget arbetsmarknaden betydligt mer än familjen! Ett av de förslag som jag tycker är ogenomtänkt! Jag hoppas att det aldrig kommer att genomföras!
/Mia
Alla som har eller har haft små barn är säkert medvetna om att det är när de är sjuka som de är allra mest ömhets- och trygghetssökande. Med det menar jag att det är superviktigt att det sjuka barnet har personer runt sig som de litar på, känner väl och känner sig trygga tillsammans med. Hur ska ett litet barn kunna känna trygghet med en vilt främmande människa!? Alliansen brukar uttala sig om att "värna familjen"! Det här tycker jag ger helt andra signaler, alltså att föräldrar kan bytas ut mot precis vem som helst när barnet är som mest "litet". Ingen inskolning hinner ske! Hur är det tänkt i så fall? När barn ska börja vistas på dagis sker en inskolning sakta men säkert så att barnet ska lära känna sin nya miljö och människorna där!
Vad ska de här personerna ha för utbildning? Ska kravet vara att de är eller varit småbarnsföräldrar själva? Att de har genomgått någon form av sjukvårdsutbildning så att de kan bedöma när barnet behöver sjukvård, ifall akut försämring sker! Eller ska föräldrarna kontaktas i så fall?
Dessutom, hur ska de som tar den här sortens tjänster kontrolleras? Jag tänker på ärlighet, och att inte udda personer söker sig till de här tjänsterna. Vi vet idag att just arbete med barn, såväl löne- som ideelt arbete, har dragit till sig personer som dras till barn på ett sådant sätt som inte är önskvärt. Jag tänker på de som på ett eller annat sätt utnyttjar barn sexuellt.
En annan aspekt är att "föräldradagarna" förs över till enskilda företagare!
Vad jag förstår så gynnar det här förslaget arbetsmarknaden betydligt mer än familjen! Ett av de förslag som jag tycker är ogenomtänkt! Jag hoppas att det aldrig kommer att genomföras!
/Mia