Psykiatrisk vård och omsorg
Jag är en av de som tycker att psykiatrireformen var en framgång för psykiskt sjuka. Det var så många människor som hamnade inom mentalvårdens väggar tidigare och som aldrig kom ut. Deras psykiatriska diagnoser var dessutom diffusa och ofta förhållandevis simpla. Det har, som vi alla vet, gjorts många övergrepp på människor under årens lopp. Det var den tidens sätt att se på problemen och det är inte så mycket mer att säga om. Tiderna förändras, synsätt och behandlingsmetoder förändras.
Dagens psykiatri fungerar ej heller bra, det kan ingen säga med facit i handen. För den sakens skull önskar jag inte ha en återgång till det gamla! Allmänheten måste förstås skyddas från sådana vansinnesdåd som nu skett flera gånger. Även gärningsmännen måste skyddas från att begå sådana handlingar! Anna Lindh, det lilla barnet i Arvika direkt i anslutningen till mordet på Lindh. Hösten 2004 mördades ett barn och en kvinna i Linköping och så nu den 8-årige pojken här i Jönköpings-trakten.
I Lena Melins krönika i Aftonbladet tycker hon att de psykiskt sjuka borde få lika bra vård som de äldre får via hemtjänstens arbete . Sunt tänkande, tycker jag och låter mina tankar löpa vidare. Hemtjänsten hjälper äldre i egna boenden med medicinhanteringen, de som inte klarar det på egen hand. Vore det en lösning för de psykiskt labila med en ”patrullerande vårdjour”? De skulle ha daglig kontakt med de som är utskrivna från psykiatrin och som är helt beroende av sina mediciner. I de här patrullerna ska det förstås vara personal med psykiatrisk teoretisk och praktisk kunskap. Då bryter man dels isoleringen för de psykiskt sjuka, man har koll på att de får den medicin som är livsviktig för dem samtidigt som vårdapparaten har kontakt och kunskap om hur de enskilda mår. De som har störst problem kunde erbjudas gruppboende, åtminstone under en övergångsperiod efter behandling av svårare utbrott i sjukdomen.
Dessutom är det lätt att i dagsläget tycka att lagen runt tvångsvård måste ses över. Idag ska det väldigt mycket till innan någon får tas in för tvångsvård. Visst det är ett övergrepp/kränkning mot individen, men finns det något annat alternativ?
Mia
Dagens psykiatri fungerar ej heller bra, det kan ingen säga med facit i handen. För den sakens skull önskar jag inte ha en återgång till det gamla! Allmänheten måste förstås skyddas från sådana vansinnesdåd som nu skett flera gånger. Även gärningsmännen måste skyddas från att begå sådana handlingar! Anna Lindh, det lilla barnet i Arvika direkt i anslutningen till mordet på Lindh. Hösten 2004 mördades ett barn och en kvinna i Linköping och så nu den 8-årige pojken här i Jönköpings-trakten.
I Lena Melins krönika i Aftonbladet tycker hon att de psykiskt sjuka borde få lika bra vård som de äldre får via hemtjänstens arbete . Sunt tänkande, tycker jag och låter mina tankar löpa vidare. Hemtjänsten hjälper äldre i egna boenden med medicinhanteringen, de som inte klarar det på egen hand. Vore det en lösning för de psykiskt labila med en ”patrullerande vårdjour”? De skulle ha daglig kontakt med de som är utskrivna från psykiatrin och som är helt beroende av sina mediciner. I de här patrullerna ska det förstås vara personal med psykiatrisk teoretisk och praktisk kunskap. Då bryter man dels isoleringen för de psykiskt sjuka, man har koll på att de får den medicin som är livsviktig för dem samtidigt som vårdapparaten har kontakt och kunskap om hur de enskilda mår. De som har störst problem kunde erbjudas gruppboende, åtminstone under en övergångsperiod efter behandling av svårare utbrott i sjukdomen.
Dessutom är det lätt att i dagsläget tycka att lagen runt tvångsvård måste ses över. Idag ska det väldigt mycket till innan någon får tas in för tvångsvård. Visst det är ett övergrepp/kränkning mot individen, men finns det något annat alternativ?
Mia
Ointressant vetande
Det finns så mycket bra information att finna på internet. Det finns också en hel del skit, t.ex porrsajter. För egen del så är det inget problem då det förstås är frivilligt att besöka dessa sajter och jag avstår mer än gärna.
Hitta.se är en länk som jag ofta besöker, tycker den är urbra för att finna adresser, telefonnummer eller postnr till folk. Ser att de sedan någon/några månader tillbaka har börjat ange vilket datum folk är födda! Till vilken nytta undrar jag? Det är förstås offentliga uppgifter men jag har svårt att förstå vad det finns för intresse av att veta folks födelsedagar i en internetbaserad telefonkatalog!? Det stör mig.
Detta stör mig, samtidigt inser jag att vi på massor av länkar får dels den information vi eftersökt + en del annat. Det gäller förstås att "gilla läget". Att födelsedatum sätts ut, skadar mig inte på något sätt...
/Mia
Hitta.se är en länk som jag ofta besöker, tycker den är urbra för att finna adresser, telefonnummer eller postnr till folk. Ser att de sedan någon/några månader tillbaka har börjat ange vilket datum folk är födda! Till vilken nytta undrar jag? Det är förstås offentliga uppgifter men jag har svårt att förstå vad det finns för intresse av att veta folks födelsedagar i en internetbaserad telefonkatalog!? Det stör mig.
Detta stör mig, samtidigt inser jag att vi på massor av länkar får dels den information vi eftersökt + en del annat. Det gäller förstås att "gilla läget". Att födelsedatum sätts ut, skadar mig inte på något sätt...
/Mia
Känna sig bekväm med
Att känna sig bekväm med är ett uttryck som är ganska nytt i svenska språket. Första gången jag hörde det så studsade jag till, tyckte det lät fel men ändå lätt att förstå vad personen som sa det avsåg. Sedan dess har jag hört det flera gånger, reagerar fortfarande över det, men trots allt accepterat det som ett nytt uttryck i vårt språk.
I Dagens Nyheter finner jag så en artikel just om det här uttrycket. Jag instämmer i att känna sig bekväm med" uttrycker något som vi inte riktigt haft ord för i vårt språk tidigare. Säger någon att man inte kände sig bekväm i ett sällskap så ser denne att det var just hon/han som hamnade i fel sällskap. Det finns ingen tanke på att själva sällskapet var fel!
Språket är ständigt föränderligt. Vissa uttryck kan kännas onödiga, ibland blir det mer swengelska än att jag kan känna att det tillför något nytt till vårt språk. Men precis som artikeln i DN kommer fram till så tycker jag det här är ett bra uttryck, ett uttryck som ger vårt språk en ny nyans.
/Mia
I Dagens Nyheter finner jag så en artikel just om det här uttrycket. Jag instämmer i att känna sig bekväm med" uttrycker något som vi inte riktigt haft ord för i vårt språk tidigare. Säger någon att man inte kände sig bekväm i ett sällskap så ser denne att det var just hon/han som hamnade i fel sällskap. Det finns ingen tanke på att själva sällskapet var fel!
Språket är ständigt föränderligt. Vissa uttryck kan kännas onödiga, ibland blir det mer swengelska än att jag kan känna att det tillför något nytt till vårt språk. Men precis som artikeln i DN kommer fram till så tycker jag det här är ett bra uttryck, ett uttryck som ger vårt språk en ny nyans.
/Mia
Vitryggig hackspett
På Naturskyddsföreningens hemsida kan man läsa om att den Vitryggiga hackspetten är utrotningshotad i Sverige.
Under pågående vecka hörde jag i något radioprogram att det projekt som startats för att bevara hackspettens fortbestånd har misslyckats. Naturskyddsföreningen tycker dock att det är för tidigt att "dödförklara" hackspettarna i vårt land.
Hur det nu är med det här. Det är väldigt länge sedan jag hörde det välbekanta knackande i träd, ett ljud som jag saknar. Jag är ingen fågelkunnig person, men hackspettarna var lätt igenkända både på ljud och utseende.
Tidens gång....
/Mia
Under pågående vecka hörde jag i något radioprogram att det projekt som startats för att bevara hackspettens fortbestånd har misslyckats. Naturskyddsföreningen tycker dock att det är för tidigt att "dödförklara" hackspettarna i vårt land.
Hur det nu är med det här. Det är väldigt länge sedan jag hörde det välbekanta knackande i träd, ett ljud som jag saknar. Jag är ingen fågelkunnig person, men hackspettarna var lätt igenkända både på ljud och utseende.
Tidens gång....
/Mia
Lycka till Mona Sahlin!
Mona Sahlin tackade ja till valberedningens förfrågan om hon vill kandidera till partiledarposten. Det dröjde inte många timmar efter att det bivit offentigt innan drevet börjar nosa efter "skandaler" runt henne. I Aftonbladet slås det upp som något väldigt uppseendeväckande att hon inte varit medlem i någon facklig organisation under de år hon varit egen företagare! Hur många egna företagare är med i facket? Hur många egna företagare får hjälp av facket? Och i vilka frågor då?
Samma tidning skriver också om att Skånes LO-distrikt saknar förtroende för Sahlin. Visst är det tråkigt om ett distrikt inte sympatiserar med den kommande partiledaren. Men jag tycker det är ganska svaga argument de presenterar till varför de anser att hon inte är lämplig. De hänvisar till saker hon sagt och gjort för många år sedan, bl.a att hon för 16 år sedan var budbäraren för strejk- o lönestopp. Det är allmänt bekant att Mona Sahlin fick framföra vissa obekväma beslut som s-ledningen ville genomföra på den tiden. Varför tror LO-distriktets män o kvinnor i Skåne att det blev just Mona som skulle framföra det? Naturligtvis för att hon var den mest lämpade. Hur många av Skånes LO-distrikts kvinnor och män kan stå för allt de sa för 15-20 år sedan. Vi som mänskliga indiver förändras i tankar o åsikter under tidens gång. Gör vi inte det, ja, då har den människan stelnat helt i tankeverksamhet!
Som bekant kan man vrida och vända på det mesta. Jag tycker det här kan ses som en merit till Mona. Hon är rak o tydlig, hon kan och vågar presentera obekväma beslut. Det ser jag som en stark ledare. Svaga ledare snor in sig i diffusa budskap som ingen, eller väldigt få, förstår förrän långt senare.
Jag tror inte sista ordet är sagt i den här partiledarutnämningen för socialdemokraterna. Jag är inte säker på att Mona Sahlin kommer att få bli partiets nya ledare den här gången heller. Men jag önskar henne verkligen LYCKA TILL! Jag tror hon kan tillföra partiet mycket. En helt ny och mjukare ledarstil, för den sakens skull inte svag. Göran Persson kritiserades gång på gång för sin buffliga stil och nedlåtande attityd i politiska debatter mot sina motståndare. Är det då inte dags att byta till en helt ny stil? Jag tror att partiet kan nå framgång med det. Dessutom visar Mona Sahlin en enorm styrka när hon än en gång utsätter sig för risken att bli omsprungen på upploppet!
/Mia
Samma tidning skriver också om att Skånes LO-distrikt saknar förtroende för Sahlin. Visst är det tråkigt om ett distrikt inte sympatiserar med den kommande partiledaren. Men jag tycker det är ganska svaga argument de presenterar till varför de anser att hon inte är lämplig. De hänvisar till saker hon sagt och gjort för många år sedan, bl.a att hon för 16 år sedan var budbäraren för strejk- o lönestopp. Det är allmänt bekant att Mona Sahlin fick framföra vissa obekväma beslut som s-ledningen ville genomföra på den tiden. Varför tror LO-distriktets män o kvinnor i Skåne att det blev just Mona som skulle framföra det? Naturligtvis för att hon var den mest lämpade. Hur många av Skånes LO-distrikts kvinnor och män kan stå för allt de sa för 15-20 år sedan. Vi som mänskliga indiver förändras i tankar o åsikter under tidens gång. Gör vi inte det, ja, då har den människan stelnat helt i tankeverksamhet!
Som bekant kan man vrida och vända på det mesta. Jag tycker det här kan ses som en merit till Mona. Hon är rak o tydlig, hon kan och vågar presentera obekväma beslut. Det ser jag som en stark ledare. Svaga ledare snor in sig i diffusa budskap som ingen, eller väldigt få, förstår förrän långt senare.
Jag tror inte sista ordet är sagt i den här partiledarutnämningen för socialdemokraterna. Jag är inte säker på att Mona Sahlin kommer att få bli partiets nya ledare den här gången heller. Men jag önskar henne verkligen LYCKA TILL! Jag tror hon kan tillföra partiet mycket. En helt ny och mjukare ledarstil, för den sakens skull inte svag. Göran Persson kritiserades gång på gång för sin buffliga stil och nedlåtande attityd i politiska debatter mot sina motståndare. Är det då inte dags att byta till en helt ny stil? Jag tror att partiet kan nå framgång med det. Dessutom visar Mona Sahlin en enorm styrka när hon än en gång utsätter sig för risken att bli omsprungen på upploppet!
/Mia
Vår i luften
Idag har jag varit på en utflykt till Växjö tur o retur, cirka 25 mil. Med tanke att det har talats en del om oväder i trakterna så blev det en glad överraskning att det var torrt och fint på vägarna, svagt solsken... Det kändes som vår i luften!
Det börjar snart vara riktigt kul att vara ute och resa igen i motsats till när det varit mörkt, regnigt och allting bara blänker. Då tycker jag det endast är jobbigt och trist att köra bil.
Mia
Det börjar snart vara riktigt kul att vara ute och resa igen i motsats till när det varit mörkt, regnigt och allting bara blänker. Då tycker jag det endast är jobbigt och trist att köra bil.
Mia
Carl Bildt, Sveriges utrikesminister
Dagens stora blogg-ämne verkar vara om Carl Bildt kan sitta kvar som utrikesminister eller ej.
Jag för min del tror inte att det går att få Carl Bildt att avgå p.g.a några "affärer" - tror inte han är påverkansbar för sådan kritik. Avgår han blir det förmodligen för att han tycker att uppdraget är alltför tråkigt. Hur skulle Reinfeldt förresten kunna vara utan Carl Bildt? Det är den enda ministern som syns emellanåt - förutom Reinfeldt själv. Regeringen verkar ha fullt upp att finna sina roller - och det är förstås inte så konstigt. Samtliga är nya på sina uppdrag. Att den då mest alerte, kunnige och synlige ministern försvinner - nej det tror jag inte på. Dessutom är han kanske den ende med regeringsvana!? Eller i varje fall, en av de få....
Å andra sidan läste jag i någon tidning igår att Carl Bildts kompetens överskattas i Sverige. Att det är vi svenskar som tror han är så internationellt känd och respekterad, men att det är en myt. Artikelförfattaren menade - att OM det varit så, så hade han haft en betydligt "högre" position/tjänst i världen och inte återgått som utrikesminister i lilla Sverige. Det gav mig en tankeställare... Kanske dags att omvädera Calle Bildt, men därifrån till att han avgår självmant, nej det tror jag inte.
/Mia
Jag för min del tror inte att det går att få Carl Bildt att avgå p.g.a några "affärer" - tror inte han är påverkansbar för sådan kritik. Avgår han blir det förmodligen för att han tycker att uppdraget är alltför tråkigt. Hur skulle Reinfeldt förresten kunna vara utan Carl Bildt? Det är den enda ministern som syns emellanåt - förutom Reinfeldt själv. Regeringen verkar ha fullt upp att finna sina roller - och det är förstås inte så konstigt. Samtliga är nya på sina uppdrag. Att den då mest alerte, kunnige och synlige ministern försvinner - nej det tror jag inte på. Dessutom är han kanske den ende med regeringsvana!? Eller i varje fall, en av de få....
Å andra sidan läste jag i någon tidning igår att Carl Bildts kompetens överskattas i Sverige. Att det är vi svenskar som tror han är så internationellt känd och respekterad, men att det är en myt. Artikelförfattaren menade - att OM det varit så, så hade han haft en betydligt "högre" position/tjänst i världen och inte återgått som utrikesminister i lilla Sverige. Det gav mig en tankeställare... Kanske dags att omvädera Calle Bildt, men därifrån till att han avgår självmant, nej det tror jag inte.
/Mia
Ny valmetod
Igår fann jag en intressant artikel , i DN. Det går ut på en helt ny metod att välja representanter till regeringen. Det nya är att man kan välja folk från olika partier - en intressant tanke då jag tycker de flesta jag talar med såger att de kan se bra saker hos samtliga partier.
Hur det hela skulle kunna gå till, ja det vet jag inte riktigt. Men en spännande tanke då vårt nuvarande valsystem känns föråldrat. Nytänkande behövs och skulle förmodigen kunna ge ett ökat intresse för politiken igen. Skulle effekten också bli att vi får mer ödmjuka politiker, ödmjuka mot sina väljare, ja då vore en hel del vunnet.
/Mia
Hur det hela skulle kunna gå till, ja det vet jag inte riktigt. Men en spännande tanke då vårt nuvarande valsystem känns föråldrat. Nytänkande behövs och skulle förmodigen kunna ge ett ökat intresse för politiken igen. Skulle effekten också bli att vi får mer ödmjuka politiker, ödmjuka mot sina väljare, ja då vore en hel del vunnet.
/Mia
Ny partiledare (s)
Strax efter valet och Göran Persson hade deklarerat att han skulle avgå som partiledare. Då verkade alla vara överens om att nu var det dags för en kvinnlig partiledare. Efterhand som de mest efterfrågade kvinnorna, Margot Wallström och Karin Jämtin, tackat nej till uppdraget så har det åter höjts röster om att det går lika bra med en man....
Visst är det enkelt att tycka så - men vilken man då? Det finns väl ingen man som är självskriven som ledare, eller som anses som en god ledare av de flesta!? Vad jag kan förstås så är det samma för både manssidan som för kvinnosidan - ingen som är riktigt självskriven för partiledarrollen. I så fall kan jag inte förstå varför det skulle vara bättre med en man som partiledare.
Egentligen är jag emot kvotering. Men i vissa lägen, som det har använts i Sverige, tror jag det har varit till godo för kvinnorna. Alltså använda kvotering under kortare period för att bryta gamla traditioner. För nog är de flesta medvetna om att till högre tjänster så behöver kvinnorna ha bättre kompetens och erfarenhet än män för att bli aktuella. Det har blivit bättre, till viss del beroende på kvotering och att vi har blivit vana att se kvinnliga ledare. Men det går sakta, sakta.
Om jag funderar vidare runt maktens korridorer.. När Sverige gick med i EU så upplevde jag att fler kvinnor kom in i den svenska regeringen. Jag vet att jag då undrade (och gör fortfarande) om den verkliga makten förflyttades ut till Bryssel, därför var det lättare att släppa fram kvinnorna i svenska riksdagen. För visst vill vårt samhälle att det ska se jämställt ut, men är vi så jämställda egentligen vid närmare granskning?
Med ovanstående funderingar så vill jag fortfarande att det ska vara en kvinna som blir partiledare för (s). Trots allt tror jag det är viktigt. Många sossar är inte så mycket för jämställdhet, tyvärr, det finns en hel del betonggossar som litet förvånat tycker att jämställdhet... ja, det har vi väl redan!?
Om Mona Sahlin som nu förs fram är rätt namn diskuteras hej vilt. Som bekant var det starka krafter som såg till att hon inte blev partiledare förra gången posten var ledig.... Kanske det blir så ännu en gång... Vilken man är mer kompetent och erfaren än Mona Sahlin? Vad har han för egenskaper som ger honom större företräde till uppdraget?
Kvinnor är mer påpassade än män, utan tvekan. Både Maria Borelius och Cecilia Stegö-Chiló fick lämna sina ministerposter medan Tobias Billström kunde sitta kvar trots att de alla tre stuntat i sina TV-avgifter!!! Han gick hem och sjukskrev sig när det blåste som värst i frågan, sedan smög han åter in på arenan....
/Mia
Visst är det enkelt att tycka så - men vilken man då? Det finns väl ingen man som är självskriven som ledare, eller som anses som en god ledare av de flesta!? Vad jag kan förstås så är det samma för både manssidan som för kvinnosidan - ingen som är riktigt självskriven för partiledarrollen. I så fall kan jag inte förstå varför det skulle vara bättre med en man som partiledare.
Egentligen är jag emot kvotering. Men i vissa lägen, som det har använts i Sverige, tror jag det har varit till godo för kvinnorna. Alltså använda kvotering under kortare period för att bryta gamla traditioner. För nog är de flesta medvetna om att till högre tjänster så behöver kvinnorna ha bättre kompetens och erfarenhet än män för att bli aktuella. Det har blivit bättre, till viss del beroende på kvotering och att vi har blivit vana att se kvinnliga ledare. Men det går sakta, sakta.
Om jag funderar vidare runt maktens korridorer.. När Sverige gick med i EU så upplevde jag att fler kvinnor kom in i den svenska regeringen. Jag vet att jag då undrade (och gör fortfarande) om den verkliga makten förflyttades ut till Bryssel, därför var det lättare att släppa fram kvinnorna i svenska riksdagen. För visst vill vårt samhälle att det ska se jämställt ut, men är vi så jämställda egentligen vid närmare granskning?
Med ovanstående funderingar så vill jag fortfarande att det ska vara en kvinna som blir partiledare för (s). Trots allt tror jag det är viktigt. Många sossar är inte så mycket för jämställdhet, tyvärr, det finns en hel del betonggossar som litet förvånat tycker att jämställdhet... ja, det har vi väl redan!?
Om Mona Sahlin som nu förs fram är rätt namn diskuteras hej vilt. Som bekant var det starka krafter som såg till att hon inte blev partiledare förra gången posten var ledig.... Kanske det blir så ännu en gång... Vilken man är mer kompetent och erfaren än Mona Sahlin? Vad har han för egenskaper som ger honom större företräde till uppdraget?
Kvinnor är mer påpassade än män, utan tvekan. Både Maria Borelius och Cecilia Stegö-Chiló fick lämna sina ministerposter medan Tobias Billström kunde sitta kvar trots att de alla tre stuntat i sina TV-avgifter!!! Han gick hem och sjukskrev sig när det blåste som värst i frågan, sedan smög han åter in på arenan....
/Mia
Tråkigt med politik?
Inte behöver politik , vara tråkigt!
/Mia
/Mia
Det gäller att ta vara på livet!
Min yngste bror, 50 år, råkade på annandag jul ut för en svår olycka. Han fastnade i en metallsvarv och satt fast i cirka en timme innan olyckan upptäcktes och han kunde få hjälp att komma loss.
Idag är han utskriven från sjukhuset men har en lång rehabilitering framför sig innan han blir återställd. Om han blir det helt eller delvis, ja, det kan ingen säga idag. Trots allt så är familjen lycklig att han lever, han hade tur i oturen.
Vid sådana här tillfällen förstärks min tanke om att ta vara på livet här och nu. Se till att man är nöjd med sitt liv, att man gör det bästa av det och inte vänta och skjuta upp allt sådant man vill. Alla drabbas vi av mer eller mindre tråkiga saker, det kan vara egen sjukdom, sjukdom i familjen, katastrofer som berör oss mm, mm.... Oavsett allt detta hoppas jag att jag kan vara så "klok" att jag "gör det bästa av mitt liv" så länge jag bara kan det.
Djupa tankar sent på kvällen....
/Mia
Idag är han utskriven från sjukhuset men har en lång rehabilitering framför sig innan han blir återställd. Om han blir det helt eller delvis, ja, det kan ingen säga idag. Trots allt så är familjen lycklig att han lever, han hade tur i oturen.
Vid sådana här tillfällen förstärks min tanke om att ta vara på livet här och nu. Se till att man är nöjd med sitt liv, att man gör det bästa av det och inte vänta och skjuta upp allt sådant man vill. Alla drabbas vi av mer eller mindre tråkiga saker, det kan vara egen sjukdom, sjukdom i familjen, katastrofer som berör oss mm, mm.... Oavsett allt detta hoppas jag att jag kan vara så "klok" att jag "gör det bästa av mitt liv" så länge jag bara kan det.
Djupa tankar sent på kvällen....
/Mia
Bloggenkät
God fortsättning på det nya året till alla som besöker min sida!
Sassas samlade svammel2 , sände mig en förfrågan/uppmaning om jag vill vara med och besvara en enkät som valsar runt i bloggvärlden. Tja, inte riktigt vad jag älskar… men vad gör man inte för en bloggkompis… :-) Alltså, här är mitt ”svar”…. Och slutför också mitt uppdrag med att sända uppdraget vidare.
1. Hur länge har du bloggat?
Det är ett-två sedan jag började, men bloggandet är mycket sporadiskt. Från start hade jag svårt att finna en gratisbloggsajt som var stabil, bytte gång på gång till en början. Sedan är det sporadiskt jag känner intresse för bloggandet, ibland känns det som om jag inte har något att skriva om. I varje fall är det lätt att skylla på det.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut innan du själv började blogga?
Jag hade ingen bild av det, tror det var ett tips från någon bekant om att titta på hennes blogg som gav mig idén att börja blogga för egen maskin. Och från idé till handling är det inte någon lång väg för mig, oftast. Att skriva har alltid intresserat mig.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Förälskad i en blogg har jag aldrig varit, kommer säkerligen aldrig att bli. Jag väljer nog andra föremål för mina kärleksbetygelser. Sassas blogg var nog en av de första jag fann som jag gillade, därför ligger den mig varmt om hjärtat!
4. Hur känner du nu inför dina allra första blogginlägg?
Minns inte vad de handlade om. Bloggsajten är nedlagd därför kan jag inte besvara frågan.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
5-10 stycken.
6. Hur många procent av de bloggar du läser är dagboksbloggar och inte ämnesbloggar (som t.ex. teknik- eller modebloggar och politiska bloggar)?
Kan inte svara på det.
7. Nämn en bloggare som verkar vara väldigt, enormt jätteolik dig, vars blogg du tycker om.
Jag har läst sådana inlägg med helt skilda åsikter än mina, skrivna på ett intressant och tankeväckande sätt. Men ingen jag har lagt på minnet.
8. Nämn en bloggare som verkar lik dig, vars blogg du tycker om.
Kan inte svara på det heller. Befinner mig alldeles för litet i bloggvärlden för att ha svar på dessa frågor.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
De tycker varken det ena eller det andra. Jag är ensamboende och mitt bloggande varken stör eller glädjer mina närmaste. De är ointresserade av bloggar.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Vet ingen nära vän som läser min blogg. Däremot de som känner mig litet ytligt har nog fått en klarare bild av vad jag är för filur.
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Det är som med allt man skriver på webben… Inte alltför privat. Orsaken är omtanke om människor i min närhet, mina närmaste, mina vänner. Jag är en person med en ganska hög personlig integritet. Trots det skulle jag i och för sig kunna tänka mig vara betydligt mer privat, skriva om privata problem, relationer med mera om jag vore anonym. Men jag vill visa vem jag är och då behåller jag integriteten för att inte skada / såra / lämna ut andra människor som antingen tillhör mina nära eller har någon annan relation till mig. För mig känns det självklart att ha den ”distansen”.
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om och anledningen till det.
Relationer och ev. konflikter i min omgivning, anledningen se svar fråga 11. Dessutom bloggar jag väldigt litet om mitt arbete och ev. problem där – tycker inte att jag som chef ska tala öppet om det. Det handlar förstås om hänsyn till andra människor även här!
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
Bekräftelse får jag på annat sätt. Bloggandet beror mer på min skrivklåda, jag har alltid tyckt om att skriva brev, mail mm. Däremot tycker jag det är oerhört kul med kommentarer till mina inlägg – ibland kan man få sig tankeställare av dem. Kul.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Njaeee…. Det tror jag inte. Men visst kan man få en uppfattning om en annan människa – hur väl den stämmer överens med verkligheten har jag ingen aning om.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nej.
16. Kan det vara "skadligt" att blogga?
Nej.
17. Har du blivit sårad av någonting som skrivits till eller om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Hur har du hanterat detta i så fall?
Nej..
18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej.
19. Har ditt bloggande några nackdelar?
Nej, när jag bloggar tycker jag det är kul. Tycker det är kul att surfa runt bland andras bloggar och lämna litet kommentarer här och var också. Nackdelen skulle i så fall vara att jag har litet dåligt samvete när det tar lång tid att kommentera kommentarer…. Eller som nu, få iväg det här inlägget efter Sassas förfrågan.
20. Bloggar du om två år? I så fall: är ditt bloggande annorlunda då?
Ja, förmodligen i samma utsträckning som nu. Eller har jag slutat. Jag tror inte jag kommer att bli den hängivna bloggaren som idogt skriver dag efter dag efter dag….
21. Har bloggarna någon inverkan på vår kultur?
Lättare för gemene man att göra sin röst hörd. Jag tror att språket förändras, förenklas via internet, det gäller såväl emailskrivande, chattspråk som bloggspråket. Men det betyder inte att det måste vara av ondo, språket förändras och förnyas ideligen oavsett bloggande eller ej.
22. Vad har bloggskrivandet betytt för dig?
Inget speciellt.
23. Vad har bloggläsandet betytt för dig?
Jag har fått ta del av andra personers tankar, personer som jag aldrig skulle känt till på annat sätt. Alltid berikande att lyssna till andra människor även om jag snabbt fortsätter till nästa och nästa om inte ämnet eller skribenten intresserar mig nämnvärt.
Sänder uppdraget vidare till:
maritasoklokheter
Slottet i saknadens dal
Tankarnas hotell
En liten tant
Mimos blogg
/Mia
Sassas samlade svammel2 , sände mig en förfrågan/uppmaning om jag vill vara med och besvara en enkät som valsar runt i bloggvärlden. Tja, inte riktigt vad jag älskar… men vad gör man inte för en bloggkompis… :-) Alltså, här är mitt ”svar”…. Och slutför också mitt uppdrag med att sända uppdraget vidare.
1. Hur länge har du bloggat?
Det är ett-två sedan jag började, men bloggandet är mycket sporadiskt. Från start hade jag svårt att finna en gratisbloggsajt som var stabil, bytte gång på gång till en början. Sedan är det sporadiskt jag känner intresse för bloggandet, ibland känns det som om jag inte har något att skriva om. I varje fall är det lätt att skylla på det.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut innan du själv började blogga?
Jag hade ingen bild av det, tror det var ett tips från någon bekant om att titta på hennes blogg som gav mig idén att börja blogga för egen maskin. Och från idé till handling är det inte någon lång väg för mig, oftast. Att skriva har alltid intresserat mig.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Förälskad i en blogg har jag aldrig varit, kommer säkerligen aldrig att bli. Jag väljer nog andra föremål för mina kärleksbetygelser. Sassas blogg var nog en av de första jag fann som jag gillade, därför ligger den mig varmt om hjärtat!
4. Hur känner du nu inför dina allra första blogginlägg?
Minns inte vad de handlade om. Bloggsajten är nedlagd därför kan jag inte besvara frågan.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
5-10 stycken.
6. Hur många procent av de bloggar du läser är dagboksbloggar och inte ämnesbloggar (som t.ex. teknik- eller modebloggar och politiska bloggar)?
Kan inte svara på det.
7. Nämn en bloggare som verkar vara väldigt, enormt jätteolik dig, vars blogg du tycker om.
Jag har läst sådana inlägg med helt skilda åsikter än mina, skrivna på ett intressant och tankeväckande sätt. Men ingen jag har lagt på minnet.
8. Nämn en bloggare som verkar lik dig, vars blogg du tycker om.
Kan inte svara på det heller. Befinner mig alldeles för litet i bloggvärlden för att ha svar på dessa frågor.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
De tycker varken det ena eller det andra. Jag är ensamboende och mitt bloggande varken stör eller glädjer mina närmaste. De är ointresserade av bloggar.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Vet ingen nära vän som läser min blogg. Däremot de som känner mig litet ytligt har nog fått en klarare bild av vad jag är för filur.
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Det är som med allt man skriver på webben… Inte alltför privat. Orsaken är omtanke om människor i min närhet, mina närmaste, mina vänner. Jag är en person med en ganska hög personlig integritet. Trots det skulle jag i och för sig kunna tänka mig vara betydligt mer privat, skriva om privata problem, relationer med mera om jag vore anonym. Men jag vill visa vem jag är och då behåller jag integriteten för att inte skada / såra / lämna ut andra människor som antingen tillhör mina nära eller har någon annan relation till mig. För mig känns det självklart att ha den ”distansen”.
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om och anledningen till det.
Relationer och ev. konflikter i min omgivning, anledningen se svar fråga 11. Dessutom bloggar jag väldigt litet om mitt arbete och ev. problem där – tycker inte att jag som chef ska tala öppet om det. Det handlar förstås om hänsyn till andra människor även här!
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
Bekräftelse får jag på annat sätt. Bloggandet beror mer på min skrivklåda, jag har alltid tyckt om att skriva brev, mail mm. Däremot tycker jag det är oerhört kul med kommentarer till mina inlägg – ibland kan man få sig tankeställare av dem. Kul.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Njaeee…. Det tror jag inte. Men visst kan man få en uppfattning om en annan människa – hur väl den stämmer överens med verkligheten har jag ingen aning om.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nej.
16. Kan det vara "skadligt" att blogga?
Nej.
17. Har du blivit sårad av någonting som skrivits till eller om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Hur har du hanterat detta i så fall?
Nej..
18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej.
19. Har ditt bloggande några nackdelar?
Nej, när jag bloggar tycker jag det är kul. Tycker det är kul att surfa runt bland andras bloggar och lämna litet kommentarer här och var också. Nackdelen skulle i så fall vara att jag har litet dåligt samvete när det tar lång tid att kommentera kommentarer…. Eller som nu, få iväg det här inlägget efter Sassas förfrågan.
20. Bloggar du om två år? I så fall: är ditt bloggande annorlunda då?
Ja, förmodligen i samma utsträckning som nu. Eller har jag slutat. Jag tror inte jag kommer att bli den hängivna bloggaren som idogt skriver dag efter dag efter dag….
21. Har bloggarna någon inverkan på vår kultur?
Lättare för gemene man att göra sin röst hörd. Jag tror att språket förändras, förenklas via internet, det gäller såväl emailskrivande, chattspråk som bloggspråket. Men det betyder inte att det måste vara av ondo, språket förändras och förnyas ideligen oavsett bloggande eller ej.
22. Vad har bloggskrivandet betytt för dig?
Inget speciellt.
23. Vad har bloggläsandet betytt för dig?
Jag har fått ta del av andra personers tankar, personer som jag aldrig skulle känt till på annat sätt. Alltid berikande att lyssna till andra människor även om jag snabbt fortsätter till nästa och nästa om inte ämnet eller skribenten intresserar mig nämnvärt.
Sänder uppdraget vidare till:
maritasoklokheter
Slottet i saknadens dal
Tankarnas hotell
En liten tant
Mimos blogg
/Mia